Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1851, sida 2

Article Image
mera oberoende dagar, i någon mohn gyllene tider får såväl den enskilde som det svenska samhållet. Att pressen skulle omfatta denna osörmodade händelse med synnerligt hågn, var redan på förhand att förmoda. Men, ehuru jag anade en sådan följd af mitt upptrådande med fyndet inför publiken, ansåg jag dock saken af så stor vigt, att ingenting borde afhålla mig från att låta det tråda i offentlighetens dag, likasom jag ansåg mig förbunden att våga allt, för att hindra den stora skatten från att åter nedstörtas i den graf, derur den ville befriad uppstå. Jag har ock derföre sjelf, med mina ringa krafter, som ofta dukat under, och mina små tillgångar, varit oförtruten i alt trottsa motgångarna och åtlåjet, och ingaf åfven, för att såsta allmån uppmårksamhet på saken, en kort avis om de jordbildningar, hvari mitt fynd förekommer; och, huru svårt det varit mig att draga den af drakarne rufvade skatten fram i dagen, kan man till någon del inse deraf, att jag från de flesta personer, åt hvilka jag anförtrott undersökningar deraf, fått de mest obeståmda och förvridna, eller ock aldeles inga svar på mina förfrågningar, och detta oaktadt ingen dödlig med sundt förnuft kan betvifla riktigheten af min uppgift om fyndets halt, når han ser den ma.eria, hvari den ådla metallen så oförstålldt och tydligt visar sig i sin klara fårg. Alla de befångda omdömen, alla de oförståndiga, orena eller med ett mindre ådelt sinnes vana endast förenliga insinuationer, som dels enskilda personer hyllat, dels pressen på en och annan ort med en viss fanatisk bravur tilltrott sig, har jag derför med tystnad afhört, alltid i den åfvertygelse, att en ren sak talar för sig sjelf, och en gång bevisar sig, om den ock råkat för en tid i omilda hånder. rör att nu göra ett slut på alla dylika bestållsamhetens ofog, anser jag derför för en ny skyldighet att offentligen förklara, det allt förhåller sig riktigt med mitt fynd; derom en hvar hår på stållet kan öfvertyga sig. Det år guld, men oftast blandadt med silfver, och ganska ofta åfven med bly, m. m.; och den största svårigheten har varit, att först genom ett riktigt vaskningssått kunna samla de fina partiklarna, och sedan vid smältning förekom ma deras förbrånning eller förslyktigande. Äfven dervid har dock lyckan varit mig huld. Jag har ej blott uppfunnit ett sått att samla de fina guldpartiklarna, som utan tvifvel år det båsta möjliga, utan åfven en method för småltningen, som ger båttre resultat, ån den af guldsmeden vanligen begagnade, ehuru den år något mera besvärlig. Genom det förra kan jag uppfånga nåstan hvartenda stoftkorn, som finnes i sanden och leran; genom den senare år det en möjlighet att förekomma den svåraste förbrånning; och då jag anför detta, uppmanar jag dermed bergskunnige och kemister att framtråda med deras kunskaper och lära båttre sått för den första småltningen. Öfriga behandlingen år kånd af hvarje guldsmed. Huru mina behandlingssått tillgå, skall jag öppet tillkånnagifva för en hvar, som önskar och af mig finnes beråttigad, att dela med mig af hvad jag sålunda funnit. Iy jag står fast vid mitt låfte, att dela med mig af mitt fynd, som åfven råcker till för staten, om den vill låsa en del deraf — hvarom jag dock ånnu ej hört ett enda ord; och, ehuru somliga jordegare ej gynna mitt företag, skall jag dock med nåsta vår öppna tillgång för en större participation hår på stållet, på samma gång som jag icke år obenågen att åfven, genom malmens försändande till närmaste sjölägenheter, hälla den tillhanda för dem, som sådant önska och deraf hos mig göra reqvisitioner, dertill ock redan nu kan sinnas någon tillgång och äfven under den blidare vintern kan beredas än ytterligare. — Spekulanter af förra sorten, eller bland dem som hår på stället vilja deltaga i fördelaktig vaskning — hvilken jag förbehåller mig att parlitift beståmma efter omständigheterna — böra derför innan nåsta Januari månad personligen eller skriftligen hos mig anmåla sig, i senare fallet skickande 12 sk. rgs i postporto för afsåndande af svar; alltid förevisande de handlingar eller betyg från förmån eller auktoriteter, som, intyAd. eo mm II:s of matgånnar Allas År An

23 oktober 1851, sida 2

Thumbnail