har någon titel eller orden och som i juridisk mening år hångd i pesth? Prefekten, hvilkens namn hvarje menniska i departementet känner och hvilken hvarje dag kan biifva under statssekreterare, anser det tillochmed under sin värdighet att skrisva till en så obetydande menniska. Han svarar den amerikanska konsuln, som alls icke har frågat honom, att Kossuthis pass icke år viseradt. Detta år ett svar af en liten polistjensteman, som vill vara rått fiffig. Den, som framdeles kommer att segla för bi Frankrikes kuster, bör bringa gudarna dub bla offer, att de bevara honom för skeppsbrott. Om han råddar sig och lyckas klånga sig upp på kusten, så skall prefekten öfver Rhonemynningarna störta honom tillbaka ner i vågorna, såvida ej hans pass år viseradt till Frankrike. Hvarför har icke prefekten hellre sagt: Kos suth år i juridisk mening dåd, och döda in släppas icke? Det hade åtminstone varit konseqvent. Men i det afgisna svaret framlyser den lilla fiffiga polistjenstemannen dessutom såsom en tanklös byråkrat. Ett pass har tveggehanda åndamål. Det intygar, att den myndighet, som utfårdat det, har ingenting imot passinnehafvarens resa, oeh det tjenar till att bestyrka personens identitet. Den franska regeringen kånner sig så litet bunden af sitt i Konstantinopel vistande såndebuds åsigt, att den kan hysa tvifvel hnruvida den mannen, som år ombord på Förenta Staternas krigsskepp, och om hvilken den konservativa diplomatien skrifvit sina fingrar krokiga, verkligen år Ludvig Kossuth. Kossuth måste taga vågen genom Gibraltars sund till Southampton. Polisen i Southampton skall hafva nog takt och förstånd att icke göra bruk af sina rättigheter mot en man, hvilken Mayorn och Kommunalrådet vänta vid landningstrappan. Men antagom att lord Lyndhurst vore minister, hvilken i öfverhuset angaf flyktingar, eller herr Aberdeen, hvilken var så tjenstvillig mot Louis Philippe, eller Graham, hvilken låt öppna bref. Tvifvelsutan hysa dessa månner, åtminstone de båda förstnämnde, mot Kossuth samma åsigter som hr Faucher. Antagom, att de stode i det hjertligaste förständ med Österrike och vore beredda att göra furst Schwarzenberg till viljes. Hvad kunde de göra? De kunde befalla polisen i Southampton att förfara strångt med Kossuth. Och polisen skulle uppfordra honom, -antingen att förevisa sitt pass, eller att nåmna sitt namn, vid vite af 40 shilling.Dertill förpligtigar lagen ankommande sremlingar. Derutöfver kunde polisen eller ministeren icke gå en handsbredd. Mera fordrades ej eller af furst Metternich, ehuru den regering, mot hvilken han intrigerat, icke gerna såg honom anlånda. Der fins i England ingen prefekt, ingen menniska som, likt en skolmåstare regerar öfver 50eller 100,000 fullvuxna mån och i sin ordning regeras som en marionett a ——-—ggg ——MHRdqp