ldningäsendet i Amerika. (Forts. o. sl. fr. n:o 245.) Ett annat underståd finner tidningarna af de partier, i hvilkas intresse de skrifvas. Det hånder icke sållan, att, om på ett stålle, för det ena partiet en tidning uppstår, som hotar att vinna stort inflytande på ortens befolkning, det andra partiet med stora upposlsringar grundar och uppråtthåller en mottidning. Man finner derför högst sållan någon, om ån aldrig så liten ort, der endast en tidning utgifves; oppositionen skaffar snart en till. Hufvudsakligaste stådet finner dock tidningsvåsendet uti publikens vanor, ty hår låser man mycket, och annonserar flitigt. Få amerikanare gifvas, som ej hålla en eller flera tidningar, men många finnas, som betala 6 till 10, för sig enskildt: ty hår år icke vanligt att ett dussin familjer eller hela byalag förena sig om en tidning. På detta sått blir det möjligt för många tidningsutgifvare uti Förenta Staterna att afsåtta 10 till 60,000 exemplar af deras blad, och att uti tre af unionens större stater lika många sårskilda tidningar utgifvas, som uti alla europeiska lånder tillsammantagna. Då författaren nu öfvergår till det tyska tidningsvåsendet, indelar han dess journaler i två husvudklasser. Den första klassen, som år den talrikaste, inbegriper de tidningar, hvilka företrädesvis skrifvas för de åldre, frän längre tid tillbaka med amerikansk medborgarerått förlånade tyskar, eller deras efterkommande, och hvilka man vanligen kallar de pennsylvanskt-tyska tidningarne, emedan eeWCl DOD OCCC UAUAmAm— —