Utrikes Nyneter. FRANKRIKE. Det år en fråga, som i vigt står öfver allt annat och på hvars afgörande, hvilket snart måste ega rum, måhånda Frankrikes nårmaste tramtid beror. Denna fråga år om vallagen af den 31 Maj skall bibehållas ellar afskaffas. Man kan såga att hela parisiska pressen icke sysselsåtter sig med annat, ån med denna sak och den, som dermed står i nåra förbindelse: författningens revision. -Le Constitutionel och-La Presseäro de ifrigaste kåmparne för vallagens afskassande. Det år blott en kort tid sedan, som dessa tvenne blad af så motsatta äsigter råckte hvarandra handen för att kämpa för samma mål. I tre år hafva de kämpat emot hvarandra, hvardera i sitt låger: Constitutionel i det så kallade ordningspartiets leder; Presse fråmst bland frihetens försvarare, och den råttvisa måste man låta denna tidning vederfaras, hvad man för öfrigt kan hafva att anmärka mot densamma, att den aldrig haft några konsiderationer för personer, utan med skarp och omutlig logik, och tillochmed med stora uppoffringar försäktat sina meningar och framhållit sina motståndares felsteg, om ån dessa motståndare uppburos af den mest obegrånsade popularitet. Efter många omvexlingar, efter att i tre års tid hafva gått hvar sin våg, mötas nu åter Constitutionel och Presse, för att kåmpa vid sidan af hvarandra, och man kan på sått och vis såga såga för samma sak som 1848: Louis Bonapartes val till prisident vid nåsta omröstning. Ty försattningens revision skall i allas ågon, och till det yttre åtminstone åfven i Pressees, icke såga annat ån upphåfvandet af den artikel i konstitutionen, som förbjuder presidentens omedelbara återvåljande. Men det år dock någon skillnad emellan dessa begge inflytelserika tidningar i denna sak. För Constitutionel år presidentens återvåljande hufvudsaken, och den skulle såkerligen gerna bibehålla den nuvarande vallagen, så framt den icke ansåg för en omöjlighet att Louis Bonaparte kunde återvåljas under densamma. För Presse deremot år återinförandet af allmånna rösträtten hufvudsaken; att den, når allmänna röstråtten återstälts, kommer att understödja revisionen, år icke heller något tvifvel underkastadt: Girardin förklarar det kathegoriskt. Deremot torde det vara något mindre såkert, om den kommer att understådja L. Bonapartes återvåljande, når detta blir lagenligt möjligt, ehuru allt ånnu tyder derpå. Måhånda vill Girardin blott begagna revisionen och den allmånna råstråtten för befråmjandet af sina egna planer om en republik utan president, eller för understådjandet af en annan kandidat, som han, ehuru den aldrig nåmnts af honom, dock tidigare låtit förstå att han funnit. Huru detta ån måtte förhålla sig; så år det dock såkort, att Girardin på den senare tiden haft flera samtal med presidenten, och att han i sitt blad söker ingifva denne mod att handla beslutsamt och med allvar bryta med de gamla partierna, som ståndigt arbetat och ånnu arbeta på hans undergång. Han varnar presidenten för att söka blifva återvald, utan att den hans omedelbara återvåljande förbjudande artikeln i konstitutionen upphäfves; ty, såger han, det år klart, oemotsagdt och oemotsågligt, att de monarkiska partierna tilltånka honom samma åde, som Louis Blanc och Ledru Rollin, nemligen att stållas för nationalråtten, anklagad får hågförråderi. Denna-majoritetskupp-, måste han afvårja medelst en -popularitetskupp-, genom att föreslå upphäfvanhet af vallagen af den 31 Maj, hvilket skall antagas enståmmigt, ty de, som önska att bibehålla den nuvarande vallagen, skola icke våga att rösta med nej, utan föredraga att icke alftaoas i vataringan MaA skall FOQOAQ.A. Afrtao