Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1851, sida 1

UItsigt från min Värds trädgård. Ur D:r H:s -Fortallinger fra Felten-. (Forts. fr. n:o 241.) Vågen till Frydendal bugtar sig mellan lefvande gårdesgårdar, förbi den ena trefliga bondgården efter den andra, kring foten af en backe och långs efter en saftig, grön ång, på hvilken hvithåriga barn ligga och rulla sig mellan lammen och hålla våsen af hjertans grund — oupphörist i bugter, ständigt mellan blommande buskar, som asundas den leende nejden och stråcka sig högt upp mot den blå himmelen, liksom de endast med den ville dela den resandes uppmårksamhet. Men har man nått sitt mål och bunnit uppför backen vid Frydendal, ligger ett herrligt panorama framför betraktarens blickar. Hån öfver en leende trakt fångar ögat på ena sidan Sönderborgs våderqvarnar och Augustenborg, det sköna Alss skönaste perla; på den andra sidan ligger det blå hafvet, begrånsadt af en bugtig, skogbeklädd strand och i astonglansen skimra Erös kuster med en rödaktig fårgton, under det att Fyen insveper sig i en lått, hvitblå dimma, genom hvilken en bop kyrktorn glånsa fram som hvita punkter. En vacker afton för ett par somrar sedan stod ett litet sållskap håruppe på backen. Man hade sett sig om i alla väderstrek. namngisvit alla byar och kyrkor man kunde se, och i all godmodighet disputerat om en och annan punkt på Fyen; nu var man trött af utsigten, och den gamla mannen, som hade kikaren, sköt tillhopa den och satte den under armen med en