UItsigt från min Värds trädgård. Ur D:r H:s Fortallinger fra Felten-. (Forts. fr. n:o 240.) Hvar morgon, når jag druckit mitt the — och det serveras alltid på den råda, lackerade brickan, med en skinande hvit serviett öfver kristollsatet med sina varma hvetebullar och med Sörens stereotypa helsning från madamen om herrn vill ha mera bråd? — går jag ner i trådgården. Pipan smakar herrligt i den friska morgonluften, på den lilla, gröna bänken, under det gamla blommande åppletrådet, der stararna hvissla och smutta ut och in i sina små fyrkantiga trådlådor, som man hångt upp till hus åt dem. Gråsplanen under de hvita körsbärsträden glindrar af frisk morgondagg; bien ila från blomma till blomma och utkrypa fullmjölade ur de stora auriklerna får att göra en visit hos de dejeliga; dubbla violerne; sparfven jagar fjårilar och grannens brokiga katt står med krokig rygg på planket och fråsen åt mopsen, som sympathiserande med mig, tar sig en morgonpromenad i trådgården. Dessa åldriga menniskors hem år en bild af den vackraste frid. Men låtom oss kasta blicken åt en annan sida. Der den nyklippte hagtornshåcken begrånsar trådgården, stupar backen brant ned mot kusten. En smal gata snor sig långs efter sundet och Öfver dess råda tak och hvita skorstenar ser man hån Öfver den smala vattenrand, som skiljer Als från Sundeved och danska armen från den tyska. På andra Sidan sundet, omkring ruinerna af den nedbrånda Dyppelmölle, blixtra fientliga bajonetter i solskenet;