—— —————77——— IIvarjehaanda. Storbritanniens och Irlands solkmäångd. Enligt sista folkråkningen råknar England, Skottland och Öarna deromkring 20,919,531 själar, af hvilka 10,184,687 mån och 10,734,844 qvinnor. England med Wales: 17,905,831, hvaraf 8,154.554 mån och 9,151,277 qvinnor. Skottland: 2,870,84, hvaraf 1,363,622 mån och 1,507,162 qvinnor. Öarna i kanalen: 142,916, hvaraf 66,511 mån och 76,405 qvinnor. London: 2, 363,141, hvaraf 1, 104,355 mån och 1,258,785 qvinnor. Ar 1801, utgjordes Storbrittaniens befolkning endast af 10,942,646 personer, och har sålunda fördubblats på 50 år. Men denna solkökning tål ingen jemnfårelse med Förenta Staternas; ty detta land, som år 1800 endast egde en solkmängd af 5.319, 762 personer, betanns vid senaste solkräkningen 1850 ega 23, 267,498 själar. lom man jemnsör solkmängdens medeltal för hvart tionde år i Eogland och Förenta Staterna, så blir det i förra landet 15 Å och i det senare 35 4. Irland egde 1841 8,175,124 personer och 1,412, 787 familjer; men år 1851 eger det endast 6,515,194 personer och 1,207,002 familjer. På 10 år har Irland således förlorat 1,659,330 innebyggare och 265,785 samiljer. Engelska statistikerna angifva nu följande proportion på folkminskningen uti Irlands fyra stora hufvuddelar: Leinster 15,5; Å; Ulster 16 Å; Munster 23,5, och Connaught 28,5, Zz; således hafva de mest civiliserade delarna lidit minst, och de mindre civiliserade mest XXX att tIltIaIIIrlrtaällälall — — Ai F—