måste hånna, innan något betinhande uppsattes. Grundtwig och B. Christensen förenade sig med l Tscherning, hvars mening vid företagen omröstoing åfven blef den segrande. Under den förre krigsministern Hansen utkom en förordning att officerare och underofficerare i armön från den 1 Jan. 1852 icke finge utom tjensten begagna civila klåder. På den nuvarande krigsministerns hemstållan har verkställigheten af denna förordning tills vidare uppskjutits. FRANKRIKE. Dunkla rykten gå om nägra oårliga börsspekulationer, äsystande att hålla rentans kurs på en hög ståndpunkt, utan att dock de deri invecklade personer närmare betecknas. Det påstås tillochmed, att flera måklare vågrat att afsluta affårer, då sådant var omöjligt vid sakernas tillkrånglade skick. Allt detta påminner starkt om skandalerna under Louis Philippes sista regeringsår, och från flera håll uppmanas regeringen att göra något för att rena sig från de misstankar man hyser mot henne i denna smutsiga affär. Jjournal de Francfortför den 4 dennes innehåller en mot Joinvilles kandidatur riktad artikel, hvilken allmänt anses vara halsossiciel och uttrycka de 3 åstra stormakternas åsigter. Den förklarar, att dessa makter, oaktadt de icke under allmänna förhållanden anse sig får berättigade att inblanda sig i Frankrikes inre angelågenheter, dock icke skola tåla den nya förnedring af den monarkiska principen, hvilken skulle vara oundviklig antingen prinsen blefve vald eller icke, och att de, i fall han icke gåfve kandidaturen på båten, måste vidtaga åtgårder för att förhindra, att monarkierna icke skulle lida under den yngre bourconska liniens experimenter. En af pariserkorrespondenterna i -UIndep. Belge-berättar, att man i Elyste ånnu icke blifvit ense om den plan, som skall följas, når nationalförsamlingen åter sammantråder, utan att man vacklar emellan tvenne olika planer, af hvilka den ena, som skall finna medhåll hos Guizot, Mole och Berryer och slera af borggresvarne-gär ut på att låta representantvalen föregå i Januari efter den inskrånkta vallagen, försätta hela Frankrike i belågringstillstånd, derest republikanerna på enskilta punkter skulle försöka en uppresning, och, så snart nationalförsamlingen år vald, skrida till presidentvalet, likaledes efter den inskrånkta vallagen och under pätryckningen af belågringstillståndet. Den andra planen, som icke blott försvaras af -le Constitutionel, utan äfven på visst sått understödjes af -le Pays och -la Presse, går ut på att vinna en stor del af republikanernes samtycke till en revision genom uppgifvandet af lagen utaf den 31 Maj. Bonapartlisternas yttersta syfte med båda planerna år naturligt vis hr Louis Bonapartes återvåljande; men det synes, att de i den första finner en större garanti för ernåendet af sina afsigter, och att början dertill skall göras med att föreslå representantvalens påskyndande. Man våntar att Cretonska förslaget om upphåfvandet af Bourbonnernes landsförvisning, hvilket enligt nationalförsamlingens i Maj fattade beslut åter kunde komma före den 11 Nov., först skall komma under diskussion efter andra behandlingen af revisionsfrågan. Berryerska fraktionen synes dag från dag förlora anhångare, i synnerhet i departementerna, hvarest legitimisterna fordra ett beståmdt upptrådande af sina ledare. Underhandlingarne med Porten om Abdel-Kader, som franska regeringen ville såtta i frihet, under det vilkor att Porten hölle honom under sin uppsigt någonstådes i det inre af Turkiet, skola helt och hållet hafva strandat. Porten har haft olågenhet tillråckligt af de ungerska flyktingarne, för att ånnu en gång vilja åtaga sig fångvaktarerolen. Det legitimistiska bladet-pinion publiqueförklarar, att general Changarnier kommer att