Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 oktober 1851, sida 2

qvinnor, hvilka hon sjelf tillförde oss eskorterad af 4 karlar. Denna transport satte oss i stånd att tillbakadrifva fienden och bibehålla vår post. Slutligen förklara vi samtligen att vi endast hafva att beråmma oss af hennes mod och det sått hvarpå hon anfört oss. , Sedermera vid belågringen af Calvi manövrerade hon, i egenskap af underofficer, en 16pundig kanon uti den bastion hennes trupp försvarade, hvarvid hon genom kreverandet af en bomb blef svårt sårad i venstra benet. Genom denna svåra blessyr urståndsatt till vidare krigstjenst, blef hon den 24 frimaire år 7 (1799) intagen på invalidhotellet i Paris. Den 22 Oktober 1822 erhöll hon på general Latour Maubourgs derom gjorda anhållan, underlöjtnantsgraden vid invaliderna. Denna beundransvärda qvinnas berömliga gerningar och hedrande lefnad äro attesterade af alla högre officerare under hvilka hon tjenat. En af dem, divisions-generalen Macombe SaintMichel uppgifver henne uti ett bref till Mar3 . 2 ? . . skalken Serrurier då guvernör för invaliderne, dateradt den 15 frimaire år 14 (1806), såsom den hvilken gjort sig värdig genom egenskaper ej tillhöriga hennes kön, att blifva delaktiga af de belöningar som äro inrättade för tapperheten. Marskalken Jeröme Bonaparte och general Raudou hafva båda delat samma tanke och på deras framstållning . . . på derom till republikens president bifölls genast deras proposition att dekorera enkan Brulon. (Mbg.) Jernvågs-nyhet. Franska och belgiska blad omtala utförligt en uppfinning, som blir af oberäkneliga följder för jernvågarne. Den består egentligen i ett sinnrikt begagnande utaf Voltas stapel, hvarvid lokomotivens jerndrifbjul göras till elektromagneter, och dervid en så stark bjulens adhesion till banans skenor uppstår, att machinens tyngd ansenligen kon minskas och åndå förmå att föra stark last uppföre banor af betydande lutning. Uppfinningen medför nemligen, i vida gynnsammare grad ån hittills genom lokomotivets tyngd skett, en stödjepunkt för rörelsekraften, utan hvilken bjulen skulle blott röra sig på stället, men icke framåt. Genom allt detta blir en stor förenkling af machinen möjlig; skenorna och vågen blifva icke så snart utnötta och i bergiga trakter vinner banbyggandet låttnad genom tillåtelsen att låta vågen starkare slutta. Uppsinnaren heter ,Nickles,; och försök, både i större och mindre skala, hafva lemnat förträstliga, resultater. (P. I.) Följder af samvetsahy. I kommunen By, departementet Doubs, bor en man vid namn Tissot, gom med sin hustru Francoise Largeot erhållit 4 barn, 3 flickor, Virginie, Hostilie och Rosine samt en son Plerre-Seraphin Den 17 Sept. klockan half sju på morgonen, då mannen och den 15-åriga Virginie redan voro utgångna, kom hustru Tissot hem, sedan hon burit mjölk till ett ostberedningsställe. Utan att yttra ett ord, och utan att synas erfara någon häftig rörelse, nalkades hon sin dotter JIfostilie, fattade henne i strupen och ville strypa henne, men flickan slet sig ifrån modren och flydde ut. Modren lockade henne nu tillbaka med milda ord och bad henne hålla vård öfver sin lilla syster Rosine, som endast var 6 månader gammal. Derpå begaf sig hustru Tissot till köket, men återkom genast beväpnad med en knif; nu fattade hon för andra gången uti Ilostilie och stack knifven flera gånger i hennes hals, Under denna rysliga tilldragelse försökte Iostilies bror ett fem års barn, att fly, men modren förföljde honom och tvang honom att stanna i rummet der Hostilie badade i Sitt blod. Sedan hustru Tissot tillfogat den stackars flickan nya sår, kastade hon henne på sängen, hvarefter hon rusade på sin son Seraphin och stötte den ännu af systerns blod rökande knifven i honom, samt lade honom derefter jemnte Hostilie i sängen. Ännu var denna qvinnas raseri ej stilladt. Afven det 6 månader gamla barnet Kosine träffades af ett ögonblickligt dödande styng och kastades på sängen till de andra. Härpå vände hustru Tissot sina med barnens blod färgade händer mot sig sjelf och stötte knifven i sitt eget bröst. Hon föll, men oaktadt det sår hon gifvit sig, egde hon dock tillräckliga krafter att stiga upp och lägga sig på sängen; der sökte hon i sin förtviflan att fullborda sjelfmordet, genom att slå hufvudet i muren. Klockan omkring tio inträdde Virginie och fann sin moder, sina systrar och sin bror i den belägenhet vi nyss beskrifvit. Enligt de förklaringar hustru Tissot sjelf afgifvit, hade hon, då hon varseblifvit ostfabrikanten och öfvertänkt den skada hon tillfogat honom genom förfalskning af ett visst qvantum mjölk, blifvit fattad af förfärliga samvetsagg; tanken på hennes brottslighet hade förvirrat hennes förstånd, och fruktan för hennes familjs vanheder hade gjort det öfriga: Hon var i den gränslösaste förtviflan, och ville dö med sina tre hemmavarande barn. Det yngsta barnet dog, som vi redan nämnt, men för de båda andra barnen jemnte modren var hopp om räddning. Sjöfartsunderrättelser. A J