genom hvars hånder enorma summor gått under hans tjensteutöfning utan en skugga af misstanka, betråffande hans redlighet, har blifvit anklagad för att hafva stulit några böcker från den ecclesiastika akademien och, som en gemen tjuf dömts till 20 års, galerstraff? Anklagelsen, lika grym som absurd, och hvars enda chance att blifva trodd berodde på det faktum, att Calandrelli hade i fångelset sysselsatt sig med några litteråra arbeten af historisk natur, har icke destomindre blifvit hans ruin. Han hade många tillfållen att fly; och hans vånner försågo honom verkligen med medel dertill, äfven sedan han kastats i sängelse — men han vågrade ståndaktigt, sörlitande sig på sin oskuld och anseende sig ovårdigt att rymma undan för en anklagelse för stöld. Han hade icke tillråckligt betånkt presthåmndens oförsonliga natur. Hans tvesaldiga dom sörkunnades honom sör ett par dagar sedan, den ena domen lydde på dödsstraffet, hvarifrån han dock, på förbön af konungen i Preussen, blef befriad; i kraft af den andra förpassades han till Ancona, sammanlånkad med en tjensteman vid sundhetspolisen vid namn Ripari, liksom han sjelf dömd till 20 års galerstrall, och i sällskap med 2 andra, likaledes sammanlänkade och båda dömda får politiska förbrytelser, den ene till dåden, den andre till 10 års galerstraff. Namnen på de begge sista har ännu icke transpireret, sådan år den hemlighet som år förbunden med dessa saker; men det sissas, att den olycklige, som är dömd till döden och som beskrifves som en utmårkt hygglig och vacker ung man, troligen år deputeraden Paella. Bland de förådelser, som låggas repubiikanerna till last, råknas åfven guillotinens förstöring: trådvirket har uppbrånts och bilan kastats i Tibern. Ordningens återstållare hafva dock återställt den, och, på det att den i en framtid icke så lätt må förstöras hafva de varit så försigtiga att låta förfårdiga den nya af gjutet jern.