Insändt. Till nordens emanciperade qvinnor. Hvarför är qvinnan slaf för etiketten? jo, af en nyck; af gamla vanor blott. Derför jag välment råder: tag reträtten! och välj en fri, en värdig, bättre lott. Ty frihet är den största gåfva se fången i sin boja qvald. Som ej förstod sin frihet lofva, då han till bättre värf blef vald. Ack, lär o, qvinna tadlet krossa! som lägger centnertyngd på bjertats grund. Sök tviflets fjettrar manligt lossa, och lef i ljusets skönaste förbund. Och låt all fördoms vantro vika! O! lef och hoppas, älska dygd och tro! Då skall ej verldens gunst dig svika; och du af modjournalen ej bero. Nej, af din vandel, ädla stolta qvinna, och af en oförfalskad karakter, skall du det sköna, fängsla, vinna, och vandra fridfullt uppå lifvets skär. Sök att som qvinna vara på din vakt! och känn bestämmelsen på jorden; som mor och maka lär ge akt, att blifva värdig höga norden. Då skall en eld, en helig flamma, förqväfva fördoms slafveri — Då själen höjes mot detsamma, skall qvinnan rätt ,emanciperad bli. Från låghet, nutids bruk och seder: Sök modigt bryta ödets strid! då högre makter förbereder; en rätt emanciperad tid. Sophie S—r.