22 2 Rättegångsoch Dolissaker. För någon tid sedan hade en skomakareenka varit uppkallad till poliskammaren i Stockholm derföre att hon förledt och tubbat sin minderårige son att stjäla från sin husbonde. I dag (den 29 Sept.) hade man åter en dylik scen. Hos poliskommissarien Levander hade af en mamsell W. anmälan blifvit gjord att från henne blifvit bortstulen en portemonnaie, innehållande omkr. 11rdr. Förtillgreppet misstänktes en 11-årig flicka, dotter af en hustru C., och hade så vid tillfället tillgått, att flickan, som varit på besök hos m:ll W. i dess bostad vid Lilla Nygatan, ur fickan på en å en stol hängande klädning tagit nämnde portemonnaie. Öfverkonstapeln Spångberg hade infunnit sig hos flickans moder, men denna bade friickt nekat; slutligen erkände dock barnet sitt brott och modren framtog portmonnaien, som dock var tom, och hon förklarade att penningarne blifvit använda för att från assistansen utlösa åtskilliga persedlar. Spångberg hade derefter anställt visitation hos hustru C., då ytterligare 2ne tomma portemonnaier anträffades äfvensom åtskilliga assistanssedlar. Hustru C. var i dag jemte sin dotter upphemtad till polisförhöret, då flickan under tårar erkände tillgreppet samt förklarade att modren användt penningarne. Hustru C. kunde icke neka att hon användt penningarne, men bestred att hon tubbat flickan att begå stölden. Det var både förfärligt och rörande att höra det redan vid 11 års ålder på brottets bana inledda barnet i de mest ömma ord anropa förlåtelse för det begångna brottet såväl för sig sjelf som den ännu mer brottsliga modren. En femårig gosse, äfvenledes son till denna onaturliga qvinna, sökte äfven på allt möjligt sätt att väcka domarens medlidande mot modren. Målet uppsköts och den olyckliga familjen fick återvända till sitt hem — men hemmet är ej vidare att räkna på, ty de få ej bo längre i det rum der de sökt tak öfver hufvudet. Hustru C. uppgaf att hennes man är murare och för närvarande vistades i Norrköping. .H33n —-.