Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 september 1851, sida 2

för dem. Asven astronomi och fysik bibringades på dylikt sått, och dermed förenades en förnuftig religionsundervisning, som motsvararade barnens utvecklingsgrad och fattningsgåfva. Böcker voro, med undantag af några få, bannlysta från denna skola, allt skedde muntligt, med fritt bröst och upprätt hufvud. De skickligaste disciplarna utmårktes på det sått, att de sattes till små docenter, och först då behofvet af mera omfattande kunskaper gjorde sig gållande hos dem, fingo de böcker i händerna, hvars innehåll de icke mottogo såsom ett dödt åmne, utan såsom något, det der Ögonblicken fick lif och tillika en individuel prägel, emedan det genast måste förarbetas till föredrag för de mindre utvecklade. Det var mårkvårdigt att höra, hvilken 1tåtthet och färdighet i tankeförmågan, hvilken säkerhet och sriskhet i omdömet dessa små gossar ådagalade. — Författaren kunde beråtta mycket om lifvet i prestgården, om det icke hår skulle föra honom för långt; det kan således vara nog med de få drag hår åro återgitaa. Emma var en verklig moder, icke endast för sina egna barn, utan för hela öns befolkning. Efter Ernsts undervisning erhöll han snart en klar insigt uti låkarekonstens vigtigaste grunder. Detta var så mycket vigtigare, som det icke fanns någon låkare på Ön. Hon gick tillvåga med sjelfförtroende och djerfhet, och hade icke sållan den glådjen att se sin klara blick hafva upptäckt sjukdomens orsak, och att sjukdomen sedan af sig sjelf upphörde, sedan den genom hennes råd och anordningar blifvit håfven. — Om sin fader och friherrinnan beråttade hon åtskilligt. Han hade erhållit afsked och dragit sig tillbaka till ett landställe vid Helsingör. Brist på sysselsättning och åtskilliga svåra sjukdomsfall hade våckt hans slumrande samvete, och han ångrade sitt förra lefnadssått. Han hade fått kunskap om hvar Emma uppe