Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 september 1851, sida 2

Råttegångsoch PolissakerEn tjensteman här i staden, hr G., hade för någon tid sedan råkat ut för ett industriförsök af egen beskafsenhet. Hon hade nämnligen mot -vett och vilja, som man plår såga, blifvit tvingad att köpa ett dussin viner, bestående af 7 bout. portvin och 5 bout. madera, af en vinhandlare(?) Hansson. — Dermed lårer så tillgått, att Hansson för cirka 14 dagar sedan infunnit sig i bemålde tjenstemans bostad, medhafvande vinet. Och då han på fråga blifvit upplyst om att hr G. icke vore hemma, hade han för dess fru uppgifvit, att hennes man af H. tillhandlat sig några viner, som H. nu medförde. Frun emottog derföre vinet och betalade Hansson efter 1 rdr 12 sk. per boutelj, eller 10 rdr bko för hela pertiet. Dermed var affåren såtillvida uppgjord; men då hr G. vid sin hemkomst underrättades härom, blef han högeligen förargad ölver en dylik oförskämdhet, enär han af Hansson icke betingat sig några viner. — Han låt genast kalla Hansson till sig och uppfordrade honom att taga sitt vin tillbaka samt återbåra derför erhållen liqvid, hvilket Hansson dock vågrade. — Hr G. anmålde då håndelsen uti poliskammaren, som låt uppkalla Hansson, för att deröfver höras. Vid målets upprop sistl. Thorsdag framtrådde Hansson till dombordet och vidgick helt ogeneradt, att han till hr G. försålt ifrågavarande vin samt af dess fru derföre erhållit liqvid; likvål medgaf Hansson nu, att då hr G. sådant åstundade, handeln skulle få återgå — men förklarade derjemte, att han, som tillförene sålt viner till hr G., af ett samtal dem imellan uti allen en dag i somras, trott sig kunna sluta, att hr G. vore i behof af vinet. Poliskammaren förståndigade imellertid Hansson, att icke allenast hos hr G. genast afhåmta ifrågakomne viner och återstålla derföre erhållen betalning, utan ock, att framdeles afhålla sig från dylika industriförsök. Det enskilda förhöret med kronoarbetskarlen Sandberg har den 25 dennes uti rådhushåktet blifvit fortsatt, men S. sortsar att neka till mordet å hr Brissman. Derimot förekom bevisning såvål mot Sandberg som kronoardetskarlen Lundgren, att hafva föröfvat den inbrottsstöld, som i ett hus å Clara Norra Kyrkogata begicks dagen före den då mordet föröfvades å herr Brissman. — Vid håktandet innehade Sandberg en skjorta och i hans koffert antråffades åfven åtskilligt, som vid nåmnde inbrott bortstals. ÅÄlven för denna stölds begående nekar 8. ganska fråckt och skyller på Lundgren, som derimot påstår att S. år den sannskyldige. (A. B.) DL W88— —i:i Eönan a TÅ