de dessa gestaltat sig annorlunda, så shulle hvarken ridderskapet och adeln eller ånnu mindre presteståndet hafva vågat förkasta det. Håraf framgår tydligt att våra inhemska förhållanden åro ganska mycket beroende af de yttre verldshändelserna äsven i rent politiskt hånseende, och det blifver derför lårorikt att kasta en blick omkring sig på vår verldsdels nårvarande stållning och håndelsernas sannolika utveckling.Sedan författaren hårester redogjort för stållningen i Europa, hvilken, såsom åfven vi och andra tidningar hafva visat, nådvåndigt kråfver en snar och möjligen en våldsam föråndring, fortsåtter författaren på följande sått: Efter det vi sålunda sett huru lugnet på Europeiska fastlandet nåstan öfverallt för den nårmaste framtiden år på det betånkligaste hotadt, utan att kunna upptåcka en skymt af hopp till en fredlig lösning af dervarande missförhållanden, och kastande endast en blick i sörbigående på Belgien, Holland och Danmark, dessa trenne länder som gifva de öfriga sastlandsmakterna ett så vackert och eftersöljansvärdt exempel på endrågt imellan styrelse och folk med alla deraf hårflytande vålsignelser, vånda vi oss till det Britiska riket, detta underbara land, som under några få sekler uppsvingat sig till första rangen bland alla verldens folk — i storhet, rikedom, intelligens, makt och frihet. Huru mån