till mötes liksom för att helsa henne välkommen. — Det skulle just samma dag hållas marknad i staden; den öppnades genom klockringning och blåsning af en choral från stadens kyrktorn. I samma Ögonblick Emma trådde upp på taket började musikanterna; tonerna genombålvade på ett vålgörande sått den stackars flickans sönderslitna hjerta. Mottager mig icke verlden som ett förloradt och åter igenfunnet barn? sade hon till sig sjelf och såg tacksam upp mot himmelen. Hjelp mig med din vishet, o Gud! bad hon derpå från sin sjåls innersta, och visa mig den råtta vågen, ty sjelf förmår jag intet. Då tyckte hon sig höra en mild ståmma, som tillhviskade henne: Gråt icke, en dag skall komma, då du skall skörda frukterna af den såd, ett mildt öde under qval och lidanden utsått i ditt bjerta; då skall fåfånga och högmod falla af som torra löf, men sjålen skall styrkt och upplyftad lugnt vandra genom lifret. Ö — — — — — Efter en qvalfull timmes eftertanke och öfvervägande, satte hon sig ned att skrifva till Martin Starklov. Hon tänkte på en försoning med sin sader; åt Martin ville hon öfverlemna största delen af sin förmögenhet, hvarefter han frivilligt skulle skilja sig från