Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1851, sida 2

fartyget till stånd, så kan man vål icke såga att Lidköping lider brist på ångbåtskommunikationer. CHRISTIANSTAD. K. M:ts besallningshafvande har under d. 20 sistl. Aug. afgifvit föllande beråttelse (den andra) om åärsvexten inom lånet: Sedan första årsberåttelsen ingass har våderleken varit missgynnande för de flesta sådesslagen; men då denna våderlek på flera stållen varit olikartad, har också följden blifvit, att den vexande grödan deraf fått råna olika verkningar. Således synes såden på vissa trakter och stållen vara båttre eller såmre ån på andra. Denna olikhet visar sig i år i betydande mån större ån vanligtvis intråffar. Det år således svårt för det nårvarande att gifva ett allmånnare omdöme om skördens beskaffenhet i dess helhet; dock år det allmånna förhållandet, att hvetet har mindre lidit af blåst och starka slagregn och af den köld, som emellan en ofta håg temperatur intråflat. Det anses derföre kunna gifva en medelmåttig skörd. Höstrågen, som i allmånhet under blomningstiden och fråsåttningen lidit af starka stormar, slagregn och några ovanligt varma dagar, med intråffad kall och på många stållen nåra nog till frost srånsande temperatur, visar sig mindre gifvande i kornen, enär axen ej åro fullt satte och kornen små. Detta såde kan i följd håraf, på ett och annat stålle undantaget, anses komma att gifva en under medelmåttan uppskattad afkastning. Derjemte visa sig å detta sådet s. k. mjöldrygor i större mått ån vanligt. Vårrågen, som egentligen odlas i höglåndta trakter med svagare och torrare jordmån, har i allmånhet lidit af kölden sistlidne vår och den sedermera intråffade, långvariga torkan, hvarföre åfven detta såde måste uppskattas till en afkastning under medelmåttan. Korn och hafre: Utsåningen af dessa sådesslag skedde under missgynnande förhållanden i följd af den starka och långvariga nederbörd, som intråffade under den vanliga såningstiden. Vånerleken har sedermera varit omvexlande: men nederbörden högst olika på olika stållen, så att torkan på ena stållet och slagregn med kall luft på andra hafva i allmånhet hindrat dessa sådesslags utveckling och varit menligt verkande. Sedan dagens starka vårme, utan regn, med stark nattkyla, som på många orter uppgifves nårmat sig till frost, ytterligare försåmrat dessa sådesslag, kunna de i följd håraf ej anses inom lånet gifva högre afkastning i allmänhet ån under medelmåttan. Trindsådet synes blifva temligen gifvande, hvarföre det upptages till medelmåttig afkastning. Potales, som visat sig frodig, har likväl på de stållen, der regn ej intråffat, lidit, så att kålen fallit, och vid gjorda undersökningar har man funnit, att dels frukten år ovanligt liten, dels på ett och annat stålle den s. k. potatessjukan visat sig. En för denna frukt tjenlig våderlek kan måhånda ånnu upphjelpa den till bördighet; men skulle ett motsatt förhållande fortfara, måste man antaga, att den kommer att gifva en afkastning under medelmåttan. Håskörden år till största delen slutad och har i enlighet med min förra berättelse lemnat en afkastning under medelmåttan. Rågskörden pågår under en för. bergningen gynsam våderlek. Sådespriserna åro i stigande. (f HAAAA C(:4 1