ten, emedan, såsom Milanos ofsiciella tidning berättar, ingen bödel fanns till hands. DANMARK. Det på Island församlade Althinget har fått sig sörelagdt ett utkast till en lag om Islands stållning i statens ordning och om riksdagsval på Island. Danmarks rikes grundlag af den 5 Juni 1849 skall äfven vara gållande på Island. Dock i de saker, som blott angå Island, skall icke danska riksdagen utöfva någon lagstiftande makt, utan den skall utöfvas af konungen med ett sådant deltagande från Althingets sida, som i berörde utkast tillerkånts eller framdeles kan tiller kånnas detsamma. PREUSSEN. Judarne få deltaga i valen till provinciallandtdagarne, hvilket före 1848 var dem förmenadt. — På sin resa genom Baden har konungen blifvit uppvaktad af 50 borgare från Neufchatel. FRANKRIKE. Bonapartister och legitimister utsprida, att Joinville år döf! — Bethmont, medlem af statsrådet, skall vara författare till den förut omtalta artikeln i Ordre,som bevisar lagligheten af Joinvilles kandidatur. Artikeln anses uttrycka de åsigter som i frågan hysas af statsrådets majoritet. — La Presse meddelar en lista på de arrondissementsråd, som uttalat en önskan om författningens revision. Enligt den år deras antal icke 187, såsom några regeringsblad uppgifvit, utan blott 130. Hela antalet af arrondissementsråd i Frankrike utgör 313, så att, derest uppgiften i la Presse år riktig, blott litet öfver J:delen visat sig gynnsamt ståmde för revisionen, hvilket år ett nytt nederlag för revisionspartiet. — Den af den reaktionåra majoriteten stiftade valföreningen i Paris har upplåst sig. De stridiga elementerna deri kunde icke långre förlikas. — En tysk tidnings pariserkorrespondent förmåler ett rykte, enligt hvilket lord Palmerston år på våg att lyckas tillvågabringa en allians på 25 år imellan England, Frankrike, Spanien, Sardinien, Schweiz och Turkiet, i motsats till de åstra makternas koalition. Denna allians år önskvård, men föga trolig! — Sedan den 1 Jan. har vid myntverket i Paris pråglats guldmynt för 200 mill. francs. CUBA. Underråttelserna om insurrektionen hårstådes fortfara att vara mycket motsågande. Enligt amerikanska tidningarne år den i tilltagande och erhåller allt betydligare proportioner. Från andra håll skildras den som helt obetydlig och nåra nog undertryckt. I södra staterna af amerikanska unionen utrustar man hjelpsåndningar till insurgenterna. Den 26 Juli hade en friskara af 1000 man afgått till Neworleans, och den 2 Aug. åter 2 ångare med manskap och vapen; om bord å den ena befann sig den bekante general Lopez. I Georgien och Alabama skall nåra hela befolkningen vara på benen. Man får dock icke glömma, att centralregeringen i Washington har utskickat örlogsfartyg för att uppsnappa de till Cuba från Förenta Staterna afgående hjelpsåndningar! Bekråstar sig hvad som flera håll uppgifvits, att spanska trupperna på Cuba visa sig mycket otillförlitliga, ja, till den grad angripits af desertionssmittan, att hela skaror gå öfver till insurgenterna, så torde Spanska guvernören få ganska svårt för att blifva måstare ösver resningen. Det återstår honom imellertid en utvåg, som, huru ryslig den ån år, han dock hotat att i vårsta fall tillgripa, och den består i att frigifva och mot sina herrar bevåpna de svarta slafvarne, som utgår fullt hålsten af hela öns befolkning. Denna utvåg skulle visserligen vara såker och ofelbar, så till vida, att de nuvarande insurgenterna kufvades, om icke utrotades, men den komme att medföra öns totala ruin. De i dag oss tillhandakomne utlåndska tidningar åro blottade på alla nyheter af större