Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 augusti 1851, sida 2

llåradshöfdingen och riddaren B. W. Hess leadtjenstledighet från utöfningen af domareö embetet i Wedens och Bollebygds hårader af Elfsborgs lån och Dahlsland under 3 månader råknade från den 16 nåstkommande Sept., samt förordnat e. 0. kanslisten B. J. Hessle att sagde embete med tillhörande egodelningsråttsgöromål under tiden förvalta; Håradshåfdingen och ridd. J. Bååth tjenstledighet från och med den 1 nåstkommande September till detta års slut, och förordnat e. o. kanslisten A. G. Lignell att förrätta Tanums och Bullarens häraders nåstinstundande 2 . 2 ? gemensamma hösteting, samt v. håäradshöfdingen T. M. Bååth att i allt öfrigt under nämnde tid förvalta domare-embetet i Qville, Tanums, Bullarens och wetle hårader af Götheborgs och Bohus lån, jemvål med afseende å handlåggningen af förekommande skiftesårenden. Med anledning af håradshösdingen och riddaren B. W. Hessles derom framstållda anhållan har Kgl. Götha hofrätt förordnat borgmåstaren C. Hasselrot i Alingsås att i egenskap af särskilt ordförande i Wedens och Bollebygds håraders egodelningsråtter handlågga de årenden, som kunna förekomma under tiden från den 28 i denna månad till d. 16 inst. September. Det sörljudes, att Hans Maj:t Konungen efter riksdagens afslutande åmnar resa till Norge för att der aftacka storthinget. MARIESTAD. Till kongl. statskontoret har konungens befallningshafvande den 14 dennes afgifvit andra beråttelsen om årsvexten inom detta lån, så lydande: Sedan första beråttelsen ingick har våderleken under Juli och första dagarne af denna månad fortfarit med regn i förening med stark blåst, likvål her imellanåt några torra och varma dagar intråffat, så att grödan i allmånhet deraf funnit sig vål och vextligheten fortgått, utom låglånd och sank jord, hvarpå vårsåden icke synnerligen förkofrat sig. Från den 4 i denna månad har varm och för grödan tjenlig våderlek varit rådande, som påskyndat höstsådenas mognad, hvilket varit destomer af behofvet påkalladt, som dessa såden icke hunnit den utveckling, som under andra år vid denna tid, hvarföre och skörden endast undantagsvis år börjad, och först om 14 dagar anses i allmånhet kunna företagas. Vårsådena hafva icke lidit af regnet, utan synas lofvande, men tjenlig varm våderlek år dock hådanefter nådig för att bringa dessa såden till mognad innan frost och kyla intråda. De sårskilda sådesslagen åro hvar för sig att sålunda anse: Höstsådena: Hvetet år fortfarande vackert och synes lofva en god skård. Rågen, som vål icke annorlunda lidit af den våta våderleken, ån att kornsåttningen synes å en del trakter vara ojemn, har dock hindrats från mognad, så att skården deraf vid vanliga tiden icke kan börjas; den synes lofva hvad första årsberåttelsen antyder, eller omkring medelmåttig afkastning. Yårsädena af hvete, råg, korn, hafre och blandkorn åro af ett särdeles vackert och lofvande utseende, med de undantag, som ofvan åro omnåmnde, eller å svag och sank jord, men anses dock gifva fullt medelmåttig skörd. Trindsådena af årter, vicker och bånor visa, hvad de tvånne sednare betråffa, i allmånhet enahanda fördelaktiga utseende, som om öfrige vårsådena åro yttradt. ärterna hafva dock slerstädes lidit af den våta våderleken och skadats af insekter. Jordfrukterna af kål, rötter, rofvor och potatis, äro af ett lofvande utseende, med undantag af den potatis, som är utsatt å sank eller lerjord, hvilken icke funnit sig väl af det meykna regnet, likasom den i allmånhet synes blifva lås. Linsddet har, sedan varma dagar erhållits, tilltagit i vextlighet och lofvar god afkastning. Höskörden har af det ihållande regnet blifvit uppehållen och försåmrad och å flera synnerligast låglåndta trakter har densamma deraf jemvål tagit skada. Inbergningen torde dock, med få undantag, vara slutad och af