git kärran, år ånnu icke bekant. — Obduklionsattesten intygar att Britta Johansdotter ljutit döden genom yttre våld. — Undersök ningen kommer emellertid att hvila tills några upplysningar framdeles kunna erhållas. Af undersökningen rörande f. d. artilleristen och skrådderiarbetaren Zachrissons dåd, hvilken intråffade sistl. Onsdags morgon, inhåmtades, att han under eldsvådan bitrådt vid bergningsarbetet af lösörepersedlar samt i sådant åndamål begifvit sig upp på vinden af timmermannen Börje Hanssons stora boningshus, der han under arbetet öfverraskades af den inträngande elden, hvilken slutligen så insvepte honom i rök och lågor, att han icke kunde komma utför trappan till nedre våningarne — han måste derföre söka sin råddning genom vindsfönstret utför en utmed gafveln upprest stege; men då denne icke nådde fönstret närmare ån på 23 alnars afstånd, så blef Zachrisson långe hångande å sönsterbrädet, hvarunder elden sattade i klåder och hår samt illa skadade honom — slutligen gick en person uppför stegen och sattade Tachrisson i ena benet, ryckte honom ned srån sitt förtvislade läge, dervid han, som icke kunde få något sotsäste å stegen, störtade med hufvudet före i marken. Den aslidnes hustru, nårvarande vid undersökningen, upplyste att hon kort söre eldsvådan sammanträflat med sin man, hvilken enligt hennes omdöme då var spik nykter, och att hon endast gifvit honom 3 sk. till -litet vederqvickels— deremot intygade flere vittnen att Zachrisson vid tillsället varit i hög grad ölverlastad, synnerligast i början af bergningsarbetet. Undersökningen uppskjöts till nåsta måndag, till hvilken dag obduktionsprotokoll och attest borde anskaffas. — Manspersonen Olof Andersson Brink och f. d. artilleristen August Ekedahl voro till i går uppkallade till poliskammaren för det de olofligen ätkommit en trådplanka samt för det Brink varit full. Då målet påropades, instållde sig de tilltaJade; men förnekade tillgreppet, Brink under förklaring, att han till sitt hemvist medtagit plankan, (som hörde till en grossbandlare Charles Lindberg tillhörig pråm, hvilken af Brink stakats för handlanden Dahlbecks råkning, som hyrt densamma af tit. Lindberg), endast i den afsigt, att förekomma det plankan blefve bortstulen, emedan han sade sig varit illa ute för en dylik håndelse förr, som förorsakade honom en förlust af 1 rdr bko, till hvilken uppoffring han nu hvarken hade lust eller råd. Fylleriförseelsen förnekade han åfven; och då afhörde vittnen ingenting upplysande kunde meddela, uppskjöts målet. Uti ett från förliden måndag till i går uppskjutet mål, rörande arbetskarlen Hans Jakobsson i Majorna, tilltalad för oloflig minutering af starka drycker, förekom en af Jakobsson framstålld högst egen jåfsanmårkning mot en vid första råttegångstillfållet såsom vittne afhörd qvinnsperson, nemnligen att denna vore opartisk och således lösdrifvare. Polismåst. Jaså! det vill såga, att opartiskhet år lösdrifveri. Jakobsson. Ja-ha! det kan jag bevisa. Härester framtrådde poliskonstapel Mattsson och intygade, att ifrägavarande qvinnsperson för honom uppvisat prestbetyg om oklanderlig frejd; och antecknades imellertid jälfsanmärkningen i protokollet till sitt lagliga vårde. Målet uppskjöts. Förre polisbetjenten Johan August Dikander var till i går uppkallad till poliskammaren för fylleri och oljud i allen. Vid målets upprop instållde sig Dikander och erkånde sylleriförseelsen, men nekade till oljudet. Vittnen förekallades och upplyste, att Dikander bland annat kallat polisbetjenterne för lushundar.pikander dömdes att böta får fylleri 3: 16 och får oljud 1: 16 bko, eller 6 dagars fån gelse vid vatten och bröd. — För dfrigt voro icke mindre ån fem manspersoner, de fleste från landet, till i går uppkallade till poliskammaren får fylleri och dömdes att böta, hvardera 3: 16 bko, eller 4 dagars fängelse vid vatten och hråd.