— — — ——— so Om lins förvandling till bomull ). Riddaren Claussens beskrifning om de orsaker som först föranledde honom att anstålla försök att göra lin bomullsartadt år, heter det i Morn. Chrons beråttelse om den stora expositionen, högst interessant, emedan den visar att hans lyckliga upptåckt var ett resultat af vetenskapliga undersökningar och icke en följd af bloita slumpen. Han beråttar, att, då han en dag vandrade långs efter den yppiga stranden af en bland de brasilianska floderna, fåstades hans uppmårksamhet på ett hvitt, dunaktigt åmne, som hångde fast vid grenarne af några tråd, hvilka lutade ut öfver vattnet och berörde detsamma. Sedan han samlat en del deraf, blef han så förtjust deröfver att han, i den tron att han upptäckt en hittills obekant produkt ur våxtriket, beslöt att förskaffa sig kunskap om den planta hvarifrån den härrörde. Med en naturforskares ifver utförde han sin fåresats och upptåckte slutligen, att substansen blifvit urtvåttad ur en hög lin, som blifvit samladt på hans egen mark, och som han får längesedan låtit såsom odugligt bortkasta i närheten af floden. bet uppsvålda vattnet steg imellertid upp till lin-högen, jäsning och upplåsning af en del af plantan hade egt rum och under tidens lopp hade naturens chemi åtskiljt linstråens trådar så att massan erhållit ett bomullsartadt utseende, och då den bortsköljdes af vattnet blef en del hångande på trådgrenarne. Ehuru den sålunda tillfålligt upptåckta substansen på långt når icke var så beskaffad att den kunde behandlas af bomullsspinnaren, ansåg dock riddar Claussen det vara möjligt att med tillhjelp af konstchemi göra den process fullståndigare som naturen blott till en del åstadkommit, så att produkten kunde förarbetas af bomullsspinnaren. Det första hårvid nådvåndiga år att förkorta lintråden till sådana långder, att de kunna spinnas på bomullsmaskiner, och detta utråttas genom en mycket omsorgsfullt inråttad mekanism, som till sin princip år lik den vanliga hackelsemaskinen. Härtill fordras den största noggranhet, emedan garnet, i håndelse någon af trådarne öfverstiger den behöriga långden, får ett såmre utseende och blifver ojemnt i afseende på styrkan. För detta åndamål kan linet antingen skåras genast efter sedan det upptagits från marken, eller sedan det blifvit kokt; men får att kunna spinnas på bomullsmaskiner, måste det undergå vidare behandling. Sedan trådarna blifvit kokta eller urlakade och det limartade åmnet som förenar dem blifvit aflågsnadt, åro de, om ån fina, likvål styfva och spånstiga i jemnförelse med bomull, och den garn-långd som skulle erhållas af lika stor vigt lin och bomull vore till den grad till den senares fördel att linet ombjligen kunde ersåtta bomullen. Ett skålpund god Georgia-bomull gifver t. ex. spunnen till N:o 30, 37,800 sv. alnar, hvarimot ett skålp. lin, spunnet till samma N:o, blott gifver 31,500 alnar, således öfver 6,000 alnar till förmån för bomullen. Dessutom kan bomullen spinnas på bomullsmaskinen för mindre ån 3 pence skälpundet, hvarimot ett skälp. lingarn kostar omkring 10 Pence, når det spinnes på linspinningsmaskiner. Detta år en svårighet som hittills ställt sig i vågen för hvarje försök att med lycka och fördel spinna lin på bomullsmaskinen. Ett noggrant ) Det skall såkerligen intressera våra läsare att få reda på den så mycket omtalade och berömda uppfinningen att medelst kemiska medel förvandla lin uti silke och bomull. Vi meddela derför en underrättelse derom, hemtad ur Fiedrelandet efter Morn. Chronicle; hvarjemnte vi meddela de upplysningar hr AA AM mn — rv ke I DT