Utrikes NMYHeter. I gär bekommo vi dansk post af d. 15 och Berlinerpost af den 14 dennes. Från Paris har man telegrafunderrättelser af den 14:de dennes. DANMARK och HERTIGDÖMENA. En af de engelske entreprenörerne för jernvägen i Norge, herr Peto, den berömde ingeniören Robert Stephenson samt en annan ingeniör, Bidder, hafva gjort ett besök i Köpenhamn på deras våg till Tönningen, hvarifrån deras egen ångare skall fåra dem dfver till England. Jernvågsplaner hafva diskuterats under deras vistande i Köpenhamn, och, ehuru något definitivt resuhat icke kunnat ernås, så hafva dock yppat sig utsigter för anläggandet af en jutsk-slesvigsk jernväg från Hjerting öfver Ribe till Apenrade, och äfven för fullåndandet af Roeskildska banan till Korsör. Dessa linier visade sig engelsmånnen tillböjlige att öfvertaga. Saken beror dock ytterst af riksförsamlingens asgörande. — Förtroendemånnen för hertigdömet Lauenburg skulle sammantråda den 14 dennes i Ratzeburg, med s. d. ståthållaren grefve Kielsmansegge till ordförande. — Tyska blad vilja veta, att danska regeringen ej år obenågen att låta Augustenburgaren få sina gods tillbaka, om han afsåger sig arssrätten till danska kronan. -Fädrelandetanmärker dervid, att hans arfsrått icke år vård en pipa tobak. Förbundsdagen synes ej vilja låna något villigt öra åt hertigens protest. — Utaf de afskedade slesvigholsteinska officerarne finnas ånnu 197, som åro brödlöse. Då de åtskilliga understådskomiterna åro utan mynt, söker man att skaffa de nödstälde exofficerarne sysselsättning i allahanda rigtningar, tillochmed såsom bodbetjenter och -Probenreuter-. hvilket stånd många af dem såkerligen tillhört, innan de togo tjenst i insurgentarmån. HAMBURG. I-Preus. Zeit.skrifves härifrän, att striden emellan senaten och Österrikiska regeringen i anledning af oroligheterna i förstaden St. Pauli nu år bilagd. Nämnde förstad skall utrymmas d. 20, alltså tvenne dagar efter den stora fåltmanövren, hvari alla vid nedra Elben stående Österrikiska trupper skola deltaga. SPANIEN. Lagen om spanska statsskuldens reglering har den 4 Augusti blifvit offentliggjord i regeringens officiella organ. De holländska kreditorerne sågas vilja inlemna en protest till regeringen emot denna lag. PORTUGAL. Underrättelserna från Lissabon omtala en stådse tilltagande brist på disciplin i håren och esomoftast förekommande konflikter emellan folket, soldaterna och municipalgarderna. PREUSSEN. Enligt -N. pr. Teit. harinrikesministern fått befallning att utnåmna landtdagsmarskalker till provincial-landtdagarna. Landtdagskommissarier äro vanligtvis öfverpresidenterna. Det vigtigaste årende, som kommer att föreläggas provincialständerna blir, enligt hvad en berlinerkorresp. antagen, den nya kommunalorganisationen. — I några kretsar i provinserna Preussen och Pommern cirkulerar ibland de adlige godsägarne en petition, som äsyftar ingenting mindre än att de riddargods, som nu besittas af ofrälse personer, framdeles blott skulle så försåljas till adelsmån. Det i denna kuriösa petition framstälda andragande gär nemligen ut på: 1) De riddargods, som för nårvarande besittas af ofrälse, få vid blifvande försäljningar blott säljas till adelsmän. 2) Den ofrälse ågaren måste, vid dylika föridljningar, åtnöja sig med en efter länstaxan beståmd köpeskilling. 3) De nödiga medeln till dessa köp skola försk jutas ur statskassan, för att på detta sått åter försälla adeln i slor. Detta oförskåmda försök år mer ån tillräckligt betecknande för stållningen i Preussen. KURHESSEN. Förföljelserna ha nu börjat mot de högre officerare, som under krisen i fjol icke ville göra sig till Kurfurstens och Hassenpflugs medbrottslingar, utan förblefvo grundlagen trogne. ö Generelmajor Gerland,