Landsorten. JÖNKÖPING den 12 Augusti. Till den målskjutning, som förliden Lördags eftermiddag anstålldes af lånets Jågaresållskap å skottbanan vid Österbrunn, hade 23 deltagare anmålt sig. Vid skarpskjutning på tafla med 175 alnars skottlinea togs första priset, en studsare från Suhl, af hofrätts-assessorn A. F. Granfeldt för uppnådda 27 points, och andra priset, en väl arbetad skjutvåska, af v. Pastor C. Ryden för 26 points. Utaf det för allmogen subskriberade pris tilldelades nåringsidkaren C. H. Kindgren, 2 specier och soldaten vid Jönköpings regemente N:o 33 Munter 1 specie såsom belöning för vålskjutning. Senare på aftonen fortsattes skottlekarne med skjutning på rörligt föremål eller björnskjutning: afständet 75 alnar. Högsta priset en jagtbågare af silfver togs af vice pastor C. Ryden, som skjutit de vackraste hjertskotten. — Vid den skål, som af ordfåranden för dagen föreslogs af pristagarne, uttrycktes den önskan, att flere deltagare i detta ådla nöje, till ett annat år måtte infinna sig sårdeles från landsbygden, i hvilket fall sållskapets direktion ansåg sig böra medverka till högre prisers utdelande, för att derigenom uppmuntra en större allmånhet till deltagande i ett nöje, som för jågaren och jagtvånnen år så angenåmt och i en framtid möjligen kan blifva gagnande för fåderneslandet. HALMSTAD den 6 Aug. Det omtalas, att en ganska sorglig håndelse i dessa dagar intråffat på egendomen Gamla Skottorp. En tjensteflicka hade för några ögonblick lemnat ett mindre barn ute, hvilket under hennes frånvaro blef af en påfogel så illa hugget i Ögat, att den så fort som möjligt rådfrågade danska ögonläkaren lårer hafva förklarat, att ösat vål möjligtvis kunde råddas, men synen derpå vore för alltid förlorad. CARLSKRONA d. 9. Vi hafva — såger Najaden — hört många vål grundade anmärkningar derimot, att icke någon officer hvarken af flottans konstruktions-korps eller marin-regimentet år kommenderad på fregatten Eugenie för den förestående expeditionen, helst det senare lårer vara alldeles tvertimot rglementet. Vi vilja imellertid för vår delicke söka skålet uti någon, i följd af uttrycken i den blå boken ganska förlätligt supponerad afvoghet i allmånhet hos sjö-ministern imot nåmnde korpser, utan helt enkelt i en åsigt, att nödvändigheten sordrat denna inskrånkning, och hur ofta ser man icke vederbörandes åsigter i strid med gållande och i nåder faststållda reglementen. Vi undra, om, ifven i de förre ministrarnes tid, reglemenena stricte och i allo tillåmpats vid snart sagdt någon kommendering, och vi hafva många sånger undrat, hvad dessa reglementen skola jena till, når de icke söljas, ofta mähända icce kunna följas.