genom, att här synes en hel nation konspirera. Jag tror verkligen, att af 4 indirider i Rom och Romagna alltid 3 höra till detta sållskap, och man har dagligen bevis, att denna sammansvärjning inträngt i hvarje departement af styrelsen, i polisen, armån, posten, ja i sjelfva Vatikanens förmak. Af denna orsak aflågsnades för kort tid sedan nåstan hela påsliga garnisonen från Rom. Denna förening har sin regelmessiga press, hvilken fördelar tusentals exemplar af sina flygblad med samma regelmessighet, som åger rum vid utgifvandet af en londonertidning; dock åro banden, som sammanhålla föreningen så starka, att hvarken pressar eller tryckare, redaktörer eller kolportörer någonsin blifvit gripna. Polisens chef genmålte nyligen till svar på kardinal Antonellis förebräelser:-Förr bevakade vi de liberale, nu bevakas vi af dem-. Ingen arrestering kan verkstållas, som anbefalles några timmar förut, och ingen angifvelse åger rum, då icke angifvarens namn kommer till den vosynliga regeringenskunskap. Jag har ur trovårdig kålla ersarit, att söreningen i Romagna har sina formligen i regementen organiserade trupper och att hon i form af ett nationallån uppbår formliga afgifter, hvarmed hon bestrider sina löpande utgifter och anskaffar ett förråd af vapen och ammunition för den dag, då resningen skall ske.En högre fransk officer har ankommit till Rom för att underhandla med romerska regeringen om en beståmd demarkationslinie emellan de franske och österrikiske trupperna i Kyrkostaten. — Spånningen emellan franske öfvergeneralen, Gemeau, och påfliga regeringen, har ytterligare förökats. Fem sbirrer, som tillåtit sig fiendtliga yttranden mot fransmånnen, ha af franska krigsråtten dömts till flera års fångelse, som de skola afsitta i Toulon. — Påfliga regeringen har såndt kardinal Altieri till Lombardiet och Wien, såsom man gissar, till följe af missåmjan med Frankrike. FRANKRIKE. -Le Messager de lAssemblöes, hvars redaktör, Forcade, blifvit fängslad tillfölje af en förlorad trycksrihetsprocess, meddelar, till hämnd, ett dokument, enligt hvilket Louis Bonaparte 1848 i England skall hafva velat göra ett lån af 1 mill. francs, hypothekeradt på 10 mill. af de fordringar, han efter sin moder skulle hafva hos franska staten och som skola belöpa sig till cirka 29 mill. fr. Bladet fåster allmånhetens uppmärksamhet derpå, att sedan Louis Bonaparte anser dessa fordringar för giltiga, skall man vid tillfålle knnna vånta, att icke blott de, utan alla familjen Bonapartes fordringar, som tillsammans belöpa sig till 100 mill. francs, skola utkråfvas. Det bonapartistiska bladet-La Patrie nekar icke, att L. Bonaparte afhändt sig en del af sina fordringar och alltså måste hafva ansett dem får giltiga, men tillfogar att det skedde 1847 och att han 1848, då han tånkte på att återvånda till Frankrike, köpte dem tillbaka, på det att de icke skulle göras gållande af köparen. — Förslaget om det parisiska lånet har i nationalförsamlingens måte den 4 antagits i sin helhet med 417 röster mot 168. — Öfverste Berryer, en bror till den bekante legitimistchesen, har befordrats till general och en bror till Falloux har utnåmnts till erkebiskop i Langres. — Enligt underråttelser från departementerna år att vånta, det de flesta departementsråden komma att framstålla Önskningar om en revision af författningen, men en -fullständig och lagenlig revision. Blott 8 till 10 tros kom ma att uttala sig får presidentskapssörlängningen. I dag har anlåndt dansk post af d. 13 och Hamburgerpost af d. 11 dennes. Ett stillestånd har intrådt i Frankrikes och Englands parlamentariska lif. Nationalförsamingens ferier ha börjat, och engelska parlamentet har hemförlofvats af drottningen. d. 8 dennes. Det påstås med allt större beståmdhet, att Joinville skall upptråda som kandidat vid det förestående representantvalet i Paris. Det bekråftar sig, att Ryssarne fått stryk af Schamyl. Kurhessen år nu aldeles utrymdt af förbundsRR FA ARA LR