Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1851, sida 1

vart, hann man till Skagen, spetsen af Jutland, och sedan gick det raka vägen hit till Götheborg. Vi skola nu tala litet om arrangemangerna m. m. — Samtliga passagerarna voro indelade i tre asdelningar. Den sörsta afdelningen, (om bestod af hufvudmannen för expeditionen kapten Fahnehjelm). sekreteraren (kammarj. Pontin), läkaren (dokt. Andräe). tre ledare (språäkl. Wåhlin, ingen. Acrel, byggm. Andersson) samt syra af kungen utsedda (prof. Way, guldsmed Zetterberg, musikl. Cronhamn, magister Ihrman), innehade damsalongen å sartyget. Dessa tio personer voro således, jemnförelsevis med de öftiga passagerarna, rymligt och beqvåmt logerade. — Den andra asdelningen utgjordes af de genom fabriksoch handtverkssöreningarna utsedda deltagarna, sjutio till antalet; dessa voro instufvade i salongen och sörsalongen, der de om nåtterna hvilade på madrasser, lagda på golfvet. Dessa sjutio hade måst ligga på bara golfvet, om cj tapetseraren Meyer hade, såsom vi i fredags nämnde, låtit mot goda ord och betalning samt mot löfte om kostnadsfri resa till och I från London, för sig och sin broder, (lithografen Meyer) förmå sig att i sista ågonblicket anskaffa nådiga madrasser. I alla fall kan man vål förestålla sig att denna afdelning hvarken hade det beqvåmt eller rymligt. — Den tredje afdelningen utgjordes al s. k. däckspassagerare, hvilka lågo i lastrummet uti hångmattor. Hvem som gifvit dessa passagerare tillstånd att följa med på resan och att göra intrång i det redan förut alltför knappa utrymmet, kånner man ej. — Anlånda till London hade de svenska industriidkarna, snart sagdt, ingen nytta af sina rledare, hvilka likvål uppburo med god smak sina dagliga 10 rdr bko, medan industriidkarna sjelfva endast erhöllo 3: 10, 8 hvardera dagligen, hvaraf minst en femtedel åtgick endast till åkning, enår ångfartyget lagt till vid Blackwall i st. f. vid den vanliga i staden belägna ångbåtsbryggan Londonbridge. Lägger man tillsammans de arfvoden, som fyra ledare (den sjerde, mekanikus Holm, bosatt i London lår fått uppbåra 1 å 2 K dagligen) sålunda undsingo, så skulle man dermed kunnat sörskaflse fremlingarna fyra gånger så många 8. k. lånbetjenter, hvilka, hemmastadda och vana, skulle varit till sårdeles nytta. En onödig försigtighet tyckes det hafva varit att medtaga och aslöna en låkare på en öfversart, som ej råcker långre ån tre fyra dar; likaså anses det hafva varit en öfverslödig lyx att bekosta en sårskild sånglårare (Cronhamn) för passagerarnas öfning och uppbyggelse. Med ett ord: det kunde hafva varit i alla afseenden båttre arrangeradt och sörjdt för de svenska industriidkarnas beqvämlighet och nytta. Så år allmånna tanken. Hvad sjelfva afsigten och åndamålet —det förtigna — angår, så tror man sig numera dermed vara på det klara. Man tror sig med säkerhet af flera anledningar kunna sluta, att hela företaget innerst år en captatio aure popularis eller ett försök att smeksamt vinna handtverkareklassen. Derjemnte har man tyckt sig finna i ett och annat under färden en afsigt att sondera eller — såsom någsra starkt uttryckte sig — -spionera; 2 ; sinnesstämningen. Elt eget sammanträssande år det att den -välsinnadestockholmska Dildningscirkelns ordförande (Fahnehjelm), vice ordförande (Andersson), sekreterare (Pontin) och sånglårare (Cronhamn) kommit att stå i I 2 : I spetsen för expeditionen. Imellertid, om resultatet af sonderingen troget och sanningsenligt inrapporteras, torde vederbörande, enligt hvad oss blifvit berättadt. ej finna sig sårdeles tillfredsstållda eller belåtna. I går gafs, jemnte komedien -Prinsessan och Kolarslickan.feeriskådespelet Urdur eller Neckens dotter, hvilket publiken, utan tvifvel, skulle med oförminskadt nöje se ånnu en eller par gånger uppföras. — I dag gifves det gripande skådespelet -Pajazuo.AA ngn d Handels-Underrättalgzer. Hamburg den 5 Augusti. De gynsamma notiser som i går ingingo från Holland hefva icke blifvit utan inflytande på vår kaslemarknad. Priset har ock till.