Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 augusti 1851, sida 1

kan jag imellertid icke meddela något, emedan jag icke vaknade förr än klockan tolf dagen derpå. På -Fuchscommersen, en fest som följde snart derefter, herrskade samma munterhet, men den bar en mera romantisk prägel. Hvarochen invigdes till student. Spetsen af en vårja lades på hans hufvud, och hans mössa genomborrades. Presidenten räckte honom handen, medan de andra helsade honom som broder, hvilkens åra de ville försvara med lif och blod. Jag kom att sitta vid sidan af en grefve från Böhmen vid namn Albert Mariany. Han har sedan slutit sig till mig och visat mig stort förtroende. Då åfven han åmnar att blifva diplomat, så år det en sårdeles passande bekantskap. Vi tala Franska och Engelska med hvarandra, hvilket för oss begge år en vålkommen öfning. Hans fader skall vara en gammal man, som eger ett grefskap och ett slott i Böhmen. Hans skildrig af den trakt der han år född och det poetiska lifvet på slottet har våckt min nyfikenhet, och jag har antagit hans tillbud: att engång resa dit på några veckor. I synnerhet talar han mycket om sin niece, Hulda, som skall vara ett egendomlist väsen, euuru hon vål knappt ånnu år mera ån ett barn. Italienska har jag åfven talat under senaste tiden. Jag tråffade nemnligen på jernbanan tillsammans med grefve Klinkosss hofmåstare Sandini, hvilken också skaffat mig de rum jag bebor. Grefvinnan bor unter den Linden. Jag gjorde henne i går en visit och blef ytterst vänligt imottagen. Tyvärr klagar hon mycket Öfver sitt helsotillständ och ämnar resa till Wiesbaden. För Öfrigt har hon ett pråktigt instrument, som år mycket lockande för mig. Jag skall också besöka henne så ofta som möjligt. Detta skall måhånda förundra dig, då jag förr icke tyckte sårdeles mycket om henne; det ver bara griller, och dylika