nare tiden så ofta förefallit, att det synes, som om den ssterrikiska korpsen ståndigt sörstårktes. Den estergifvenhet, Danmark redan visat för de tyska makternas fordringar och Rysslands önskningar, har således båtat till ingenting. Stormakternas mening år troligen att drifva Danmark till det ena reaktionåra steget efter det andra, tills det slutligen står på samma ståndpunkt som före föråndringen i Mars 1848. — Från Holstein förmåles, att krigsångaren Hekla och bogserångaren -Kiel skulle i dessa dagar utlefvereras till Danmark. De tyska bladen ondgöras deröfver, att Danskarne firat årsdagen af slaget vid Idsted. Invånarne i de sydslesvigska ståderna hafva den dagen gifvit sin sorg tillkänna på åtskilliga sätt; i synnerhet genom att klåda sig i svart och stånga butikerna o. s. v. TYSKLAND. Förbundsdagens förhandlingar, som nu för en tid lära vara suspenderade, förhemligas med on ytterlig skuggrådsla. Hvad som derom transpirerar i tidningarne år högst otillförlitligt. Hvad som meddelas den ena dagen, återkallas den andra. Hårom dagen hette det uttryckligen, att fullmakterna för förbundskommissarierna i Kurhessen blifvit förlängda. Nu skrifver en Frankfurterkorrespondent i br. Zeit., att det alls icke år fråga om dessa fullmakters förlångande. Tvärtom förmälas sörbundskommissarierna vara betånkta på att snart draga sina fårde och det heter, att de förbundstrupper, som ånnu stå i Kurhessen, skola utrymma landet innan d. I Augusti. — Från Hamburg förljudes, att stadens gesandt i Frankfurt, syndicus Banks, från österrikisk sida erhållit ett enskildt meddelande, att de österrikiska trupperne vid första passande tillfålle åter skola dragas tillbaka från S:t Pauli. FRANKRIKE. Rervisionspartiet och dess organer fortfara att uppmana till petitionering och hoppas ett fördelaktigare resultat af revisionen i November. Några af dessa organer föra ett passioneradt, ja till och med upproriskt språk emot nationalförsamlingen, utan att regeringen låter derför åtala dem. — Man talar mycket om en samman — komst, som skall hafva egt rum emellan d. s. afrikanska generalerna, Cavaignac, Lamoriciore, Chansarnier, Bedeau, o. s. v. vid hvilket tillfålle rådplågats öfver de åtgårder, som vore att vidtaga för det fall, att general Mag nan skulle våga en statskupp för Louis Bonapartes råkning. — LAssemblee nationalemeddelar ett rykte, för hvars tillförlitlighet den dock icke vill garantera, nemligen att Cavaignac. vid ett af det republikanska partiet hållet måte, skall hafva förklarat, att han l ville tråda tillbaka som kandidat vid presidentvalet 1852, för att samla alla partiets röster på Carnot, en son af den berömde konventsmedlemmen, under den provisoriska regeringen undervisningsminister och för ögonblicket representant för Seinedepartementet. l — Staden Paris begårde i nationalförsamlingens måte den 26, genom inrikesministern, tillåtelse att upptaga ett nytt lån af 50 millioner till utförande af stora byggnadsföretag, såsom de s. k. Hallernas utvidgning och RiI voligatans förlångning. Detta lån skulle bebetåckas genom sortsarandet af den förhöjda accisen, isynnerhet å spirituosa, intill 1870. Församlingen medgaf förslagets skyndsnmmma behandling. — Kommunnistchefen Cabet, som kommit tillbaka till Paris för att vådja emot en under hans frånvaro för bedrågeri fåld dom, hvilken ljöd på 2 års sästningsstrast, har blifvit frikånd af appellationsråtten. Cabet försvarade sig sjelf i ett lysande tal, som varade fulla 3 timmar. Paris den 29 Juli (Tel. dep.) I nationalförsamlingen har antagits ett andragande. att