dessförinnan hafva blifvit förnyade. I Köpenhamn ville man veta, att general Bardenligtvis först och fråmst går ut på att de jure Som dessa allaredan de facto blifvit upphåfda. I Österrike och Preussen hafva föreslagit grundMecklenburg har våckt motion om ordnandet I efter författningens införande, tillföll kamrarI ne. Bland de första saker, som komma att Uny vallag. — Pius IX har skänkt ministern Manteussel Piusordens storkors. suppdraga bildandet af en minister, i hvilken Ioquerille, general Oudinot och andra för den I han och hans vånner voro beredda att vesam träda i Spetsen för dess regering. Detta år mycket troligt. Österrikes och Preussens fullmakter i holsteinska angelågenheterna lupo till ånda d. 23, utan att, så vidt man vet, sleth d. 24 skulle öfvertaga befålet öfver holsteinska armn. TYSKLAND. Förbundsdagen synes nu på allvar begynna sin verksamhet, som naturupphäfva de s. k. Mårserrungenschaften,särättigheternas upphåfvande i hela sorbandsgebitet. Samma makter hafva åfven föreslagit bildandet af en -centralförbundspolissamt en förordning emot tryckfrihetens missbruk. af koningentförhällandena, vid hvilket tillfålle giltigheten af de utaf Preussen afslutade militårkonventionerna skola komma under förhandling. Österrikes och Preussens fullmakter för Hessen hafva förlångts på 4 veckor. Det beslut år fattadt, att hvarje förbundsstat ålägges att vid hvarje tid hafva 3 af sin förbundskontingent i beredskap. Frågan om provinserna Preussens och Posens uttrådande ur förbundet kommer att hvila tillsvidare. I Preussen kommer statsrådet, enligt Hamb. Cor., att sammankallas till d. 1 Oktober. I Mars 1848 upphörde dess verksamhet, som föreläggas detsamma, nämnes utkastet till en I Mecklenburg-Schwerin har utkommit en förordning, som befullmåktigar ministeren att, efter erhållen tillåtelse af storhertigen, förbjuda periodiska skrifter, som hafva en skadlig tendens i politiskt, sedligt eller religiöst hänseende. FRANKRIKE. Ett rykte cirkulerade i Paris d. 19 och 20 Juli, enligt hvilket presidenten skulle hafva sör afsigt att åt O. Barrot parlamentariska majoriteten angenåma personer skulle erhälla portföljer. O. Barrots uppgift skulle vara att för revisionen vinna de emot presidenten misstrogna medlemmar af majoriteten och, genom en söråndring af vallagen utaf d. 21 Maj, äfven några medl. af venstran. Säkert år, att Bonapartisterna ännu icke misströsta om att inom 3 månader bringa tillsammans de för den Jagliga revisionsmajoriteten bristande 97 rösterna och trässa redan anstalter att gifva petitionsrörelsen de mest storartade proportioner. — General Magnan har redan tilltrådt sitt kommando i Paris till garnisonen och utfårdat en dagorder, som år rent militårisk och fri från alla politiska anspelningar. — Abd-el-Kader har för andra gången skriftligen våndt sig till L. Bonaparte med den anhållan att erhålla sin frihet tillbaka. — Municipalrådet i Paris har beslutat att upptaga ett lån af 50 mill. fr. för uppförandet af Haller och fortsåttandet af -rue Rivoliånda till -hotel de ville.. — Olika komitåer hafva bildat sig för utbredandet bland folket af Dufaures, Michels (de Bourges) och Victor Hugos tal i revisionsfrågan. Paris den 21 Juli. (Teleg. dep.) I nationalförsamlingen diskuterades utlåtandet öfver revisionspetitionerna. Charras angrep ministeren emedan den inverkat till fördel för revisionspetitionerna. Faucher sörsvarade kabinettet och påstod, att det förhållit sig sullkomligt opartiskt. Lamaiciere förklarade, under bifall från venstrans sida, att, då den lagliga revisionen icke år möjlig, så voro dessa petitioner blott farliga för friheten. Men kåmpa hvarje usurpation. Baze angrep likaledes Faucher och föreslog ett tadelsvotum emot ministeren för dess inverkan på revisionspetitioneringen. Detta votum blef antaget med en majoritet af 4 röster. Paris den 23 Juli (teleg. dep.) Ryktet om en ny minister med Barrot i spetsen bibehåller sig. EGL. AND. Då judeemancipationssaken fö oe BP mo oo e114 1 Uu— fn