la kallas, måste votering anställas, och punkten blef med en pluralitet af 54 röster mot 33 med ogillande lagd till handlingarne. En mängd ledamöter reserverade sig. Af bevillningsutskottets utlåtande n:o 16, angående de transatlantiska tull-lindringarne, godkändes ingenting annat, än voteringspropositionerna. Af samma utskottsbetänkande n:o 17, angående stämpelpappersafgiften bifölls allt, utom 4:de S, som ffck bero. Ekonomi-utskottets utlåtande n:o 115, om de klassiska språkens studium vid elementar-liroverken, n:o 116, om utlänningars naturalisation; n:o 117, om ny prägel å silfvermyntet, samt lag-utskottets betänkande n:o 35, om rätt ort för lysning till äktenskap, blefvo alla dels bifallne, dels godkände. Aftonplena samma dag. Ridderskapet och Adeln lät sig föredragas allmänna besvärsoch ekonomi-utskottens betänkande n:o 115, angående klassiska språkens studium vid elementarläroverken, hvilket bifölls. Samma utsk:s betänkande n:o 116, om utländsk mans naturalisation här i Sverige, blef äfvenledes bifallet; men deremot afslogs bet. n:o 117 om ny prägel å silfvermynt, som understiga t specie. N:o 118, om förändring af rikets mått, mål och vigt, återremitterades; n:o 119, i anledning af väckt motion om revision af den k. förordningen om mått, mål och vigt samt utfärdande af reglemente för spanmålsmätning, bifölls. Lagutskottets bet. n:ris 34 och 35 bordlades för andra gången. Presteståndet afslutade behandlingen af bevillningsutskottets utlåtande n:o 114, i anl. af väckta motioner om folkundervisningen i riket. 11:te punkten, hvari tillstyrkes en underd. skrifvelse till K. M:t om en förbättring i solkskolelärarnes lönevilkor, sålunda nemligen, att på ställen, der det utan olägenhet för undervisningen kunde låta sig göra och hinder i särskilta författningar icke möta, skulle folkskolelärarebefattning få förenas med klockaretjensten, afslogs. Fordringarne på kunskaper vilja de högvördige alltså nog hafva stegrade; men om de fattige skollärarnes nödtorftiga utkomst bekymra de sig ej. Det är konseqvens i dylika handlingar, som man ser! — sådan konseqvens nemligen, att man icke rätt vet om man skall le eller gråta öfver densamma. — De öfriga punkterna, som för det mesta voro afstyrkande, godkändes. Den i utskottets bet. n:o 115 tillstyrkta underdåniga skrifvelse bifölls med 26 ja mot 5 nej. Borgareståndet afslutade sin behandling af extra statsregleringen. Vid 6:te hufvudtiteln lades 1:sta, 4:de och 6:te pukterna till handlingarne. Anslagen till hamnbyggnaderna vid Landskrona, Calmar, Grenna, Hjo och Westerås beviljades, de flesta mot utskottets afstyrkan. Det begärda anslaget till Tranebergs bro vid Drottningholm, blef efter en temligen vidlyftig diskussion afslaget med 25 röster mot 21, hvad beträffade deras åsigt, hvilka velat bevilja 32,000 rdr, samt med 30 röster mot 16, hvad vidkom deras åsigt, hvilka velat bifalla hela utlåtandet. — N:o 222 och 229 lades till handlingarne. Ståndet öfvergick derefter till bevillningsutskottets betänkande n:o 14, med förslag till sammanjemnkning af och voteringspropositioner öfver ståndens skiljaktiga beslut rörande tullbevillningen. De artiklar, beträffande hvilka ståndet afslog utskottets inbjudning att förena sig med de öfriga stånden, voro: blår, fartyg, bomullsgarn (efter votering, som utföll med 24 nej mot 10 ja) glas, manufaktursmide, knifvar, saltadt kött, lin, metaller, saxar, smör, strumpor, stål, stålarbeten och sågblad, jern och ståltråd, bomullstråd, sidenoch andra väfnader samt ångpannor. Deremot antogs inbjudningen vid öfriga artiklar, hvaribland askar, band, bokbindarekloth, lax, fjädrar, gäss, färgträd, gevär, karduansskinn, pelsverk, häktor, gjutgods, kardor, kläder (af till införsel lofgifna tyger och med en tull af 334 pet af värdet, stearinljus, vax, ljukronor, nålar, paraplyer, redskap, sadelmakarearbeten, salt, silke, skomakarearbeten, slöjdvaror, såpa, karfvad tobak, master, trävaror och snickarearbeten, Vid utskottets åsigt, att de af två stånd bibehållna förbuden måtte anses qvarstå, lät ståndet bero, gedan talmannen förut förklarat, att han i denna fråga, som han ansåg vara af ekonomisk natur, hvarken kunde göra proposition på afslag, eller på hr Werns förslag: att ståndet, med ogillande af motionerna, måtte låta bero vid utskottets hemställan. De eventuella tullafgifternas bestämmande uppsköts till nästinträffande plenum.