22— ie: BM VA TYS oo — träslande stämplade pappersafgiften biföllos 4:de, 5:te och 7:de SS. 4:de punkten af 8:de S, rörande kartering af sådana köpe-, bytesoch gåfvobref å fast e gendom, hvilka, innan lagfart å dem egt rum, blifvit å annor man transporterade, bifölls med 24 råster mot 8, oaktadt grefve Sparre kåmpade för bibehållandet af den gamla lagstadgan. — Afgörandet af beSvårsoch ekonomiutskottens bet. N:o 14, betråffande folkundervisningen, uppsköts tills frågan blifvit af presteståndet granskad och beslut deröfver inom detsamma fattadt. Presteståndet företog till behandling ekonomiutskottets utlåtande N:o 114, i anledning af våckta motioner om folkskoleundervisningen i riket. 1:sta punkten, i hvilken tillstyrkes en underdånig skrifvelse om förminskning i skollårareseminariernas antal, afslogs med 28 nej mot 15 ja. 2:dra punkten angående höjandet af fordringarne för dem, som söka inträde i folkskolan, bifölls med 29 ja mot 12 nej. 3:dje punkten, angående en underdånig skrifvelse om förening af den theoretiska och praktiska undervisningen i folkskolan, ansågs obehöflig och afslogs. 4:de punkten, angående meddelande af föreskrifter om daglig bibellåsning med förklaringar i folkskolan, bifölls med 32 ja mot 10 nej. 5:te punkten, angående bestämmandet af en viss grund för utdelande af betyg i folkskolan, afslogs. 6:te punkten, rörande pross afläggande på det ställe, der sökanden önskar blifva anstålld, bifölls med 25 ja mot 12 nej. Mera af utlåtandet medhanns ej på s. m. Ett par af de högvördiges bifall vore förtjente af vidlyftiga kommentarier, emedan de tydligt gå ut på att ännu mera öka presterskapets makt och råttigheter. Låt t. ex. bibelförklaringarne ske efter Fjellstedts method, så år folket snart lika försoffadt och ivsnärjdt hår i landet som i de länder, der jesuitismen öppet drifver sitt spel och tillvållar sig makten öfver samvetena. Borgareståndet remitterade till sitt enskilta utskott en af hr Ekholm våckt motion om en underdånig skrifvelse från ståndet, med anhållan, att, om K. M:t med bifall till medståndens beslut nedsätter en kommitt för att föreslå en råttvis beskattning å städerna, denna kommitts äfven må erhålla uppdrag att undersöka: dels om icke all beskattning å handel och rörelse må upphöra, såsom endast betungande konsumenterne; dels, i händelse den bibehålles, huruvida handlande, sabrikanter och handtverkare å landet, åfvensom de kringvandrande handlandena i AÄngermanland skatta lika med köpmännen i städerna, dels ock hvad som kan vara orsaken till att fastigheterna å landet, till förlust för statsverket, blifva uppskattade under saluvårdet, då deremot fastigheterna i ståderna alltid få sig åsatte deras högsta vårde. Denna motion innehåller, såsom man ser, första uppränningen till krigsplanen mot de Strindlundska operationerna. Virkar om, att en sådan plan skulle komma att följas, hafva redan flera gånger blifvit gifna i Handelstidningens korrespondensartiklar. Slutet på striden, om den utbryter, blir: att såvål landet som städerna få siva skatter Okade, i stållet för minskade, utan att regeringen i följd af vexande statsinkomsterna afstår från att af Ständerna vid hvarje riksdag begåra allt större och större anslag. Den i statsutskottets utlåtande N:o 222 föreslagna voteringsproposition rörande kostnaderna för H. K. H. Kronprinsens bosättning godkändes, äfvensom N.:o 223, rörande anslag af 300, 000 riksdaler till cellfängelser. Derefter företogs till behandling N:o 224, rörande extra statsanslag, hörande till landtförsvarsdepartementet. I:sta punkten, angående anslag till såltbatterierna afslogs. Den debatt, som uppstod om 3:dje punkten, i hvilken tillstyrkes ett anslag af 200,000 rdr till anskaffande af nya gevår, var den håftigaste, som under innevarande riksdag föresallit och fördes i synnerhet af hr Petre å ena samt hrr Norin och Lagergren å andra sidan. Mer ån en gång antog diskussionen mellan dessa herrar en stark anstrykning af bitterhet. Hr Halling tillstyrkte hisall. Hr Petrs åter ville hafva summan nedsatt till 100,000 rdr, dels derföre att regeringen förut slopats 6000 till exersis brukbara gevår af farhåga för folkbevåpning, och dels för att ej gifva dementi åt ståndets förut gjorda svaga men välmenta försök att upplysa folket om bristerna i krigsförvaltningen. Denna hr Petrås uppgift bestreds 1) af hr Norin och 2) af hr Lagergren, som påstod att —— ——T—T—— —