Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1851, sida 2

——eoä21 2 Imrikes Nyheter. Götheborg. Från Norge skrifves att, enligt ett meddelande från h. ex. utrikes-ministern till inrikes departementetet, daterad d. 15:de dennes, senatorn F. M. Thomsen år utnämnd till svensk och norsk vice-konsul på ön Femern, med station i staden Burg. Enligt kongl. resulution af d. 9:de dennes år bestämdt, att samtlige syrarne norr om Stadt, i stället att såsom hittills tändas d. 15:de Augusti och slåckas d. 1:ste Maj, hådanester skola tåndas d. 1:ste Augusti om aftonen och brinna hela vintern till d. 16:de Maj om morgonen. 2Z Enligt konsulatsberättelse från Konstantinopel af d. 25:te sistl. Juni, har turkiska karantånsbestyrelsen, för att från kejsarrikets hamnar utestånga den smittosamma sjukdomen, som år bekant under namn pustula maligna, efter Österrikiska regeringens exempel beståmt, att hvarje fartyg, som ankommer från Sydamerika och Afrikas norra kust, — hvilka 2:ne lånder antagas utföra de skinn, som fört sjukdomen till Genua första gången 1843 och andra gången nu — med skinnlast, skall underkastas följande karantäns-föreskrifter: 1) Rå djurshudar, som hvarken åro saltade eller förarbetade, skola med alla vanliga försigtighetsmått lossas på lager, der de skola undergå en rökning med svafvel, som icke får vara i kortare tid ån 3 timmar, hvarpå de skola luftas i 2 dagar. De fartyg, som infört en sådan last skola i 3 timmar rökas med svafvel och saltpetter, hvarefter de anses misstånkta i 2 dagar. 3) De lossade skinnen skola derefter piskas af sjukhusbårarne, hvilka under denna operation böra noga akta sig att nedsvålja det arsenikstoft, som kan samla sig på dessa skinn. Enligt konsulatberåttelse från Venedig skall denna stad från den 20:de dennes åter vara frihamn. Af det i anledning deraf af kejserliga regeringen utfårdade reglementet inhemtas, att hamnafgifterna skola för framtiden vara de samma som för året 1848. En tidigare konsulatsberåttelse från samma hufvudstad af den 15 Juni upplyser, att enligt 4:de artikeln i den turkiska karantånsförfattningen alla skeppskaptener vid ankomsten till turkisk hamn, genast skola begifva sig till vederbörlig byrå, för att efter anstålld undersökning kunna erhålla fri praktika. Denna beståmmelse plåga de sjökaptener, hvilka ankomma från Svarta Hafvet, i allmänhet åsidosåtta, i det de gå i land i byarne långs efter Bosforen, der de ankra för att förse sig med vatten eller afbida gynnande vind, och anföra då till sin ursåkt, att det år för stort afstånd imellan de serskilda ankarplatserna i Bosforen och karantäns-byrån i Galata. För att aflågsna den ursäkts-grund och sålunda göra ett slut på de ofta förekommande öfvertrådelserna af reglementet, har turkiska karantånsbestyrelsen, inråttat en sundhetsbyrå i Cavak vid Bosforen midt emot Buyuk-Dårå. Man låser i senaste numrettaf Barometern: -En af våra vånner i hufvudstaden har tillskrifvit oss och begårt, det måtte vi yttra oss, klart och bestämdt-, huruvida Barom:s publik anses gilla eller ogilla Borgareeller Bondeståndens afslag på regeringens proposition om 161,000 rdr bkos anslag till ersåttning af kostnaden får inredning af H. K. H. Kronprinsens våning, samt till möblering, silfver och husgeråd derstådes. — Vi svare hårå, att vi ej förnummit en enda gillande röst för besagde proposition, utan hafve alla de för åfrigt Konungske medborgare, som vi hört derom yttra sig, med en blandning af sorg och ovilja, strångt ogillat denna proposition, och hafva de sogligaste önskat att densamma-icke blifvit afgisven— För att döma af adelns och presteståndets val till ledamöter i det förstårkta utskott, der denna fråga kommer att afgöras, så lårer vål det egentligen skattdragande svenska folket nådgas, att, utmätningavis, om ej annorlunda, uigifva äfven dessa bidrag till H. K. H. Kronprinsens hofstat, och dat Z. A2 2 Öföirkefsa 2 —