Utrikes Nyheter. TYSKLAND. Följande lånder tillhöra den tysk-österrikiska postsöreningen: Preussen, Österrike med alla kronlånderna, Bayern, Sachsen, Hannover, Baden, Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz, Sachsen-Weimar, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Gotha, Schwarzburg-Sondershausen, Schwarzburs. Kudolstadi, de Reussiska furstendömena, Holstein, Hessen-Homburg och Franksurt am Main. — En telegrafnotis från Frankfurt af d. 11 förmåler, att förbundsförsamlingen nedsatt 6 nya utskott, deribland ett har att sysselsåtta sig med Tysklands handelspolitiska interessen, och ett annat att pröfva Hamburgska senatens besvär mot Österrike. — Neue Pr. Zeit. bekråftar, att preussiska provinserna Posen och Preussen skola uttråda ur tyska förbundet. Wyrtemberg berättas hafva desinitist beslutat, att uttråda ur tyska tullföreningen. — I Kurhessen följa nu de -råddande dådentätt på hvarandra. En den 11 Juli utkommen förordning äterställer den inre förvaltningen på samma fot som före Mars 1848, med några partiella afvikelser i strångt byråkratisk anda. En annan förordning af samma dato lågger polismyndigheten uti landets fem förnåmsta siåder i regeringens händer. — Det förmodas nu, att preussiska provincialstånderna skola sammankallas i midten af September. — Hr v. HKleist-Retzow har utnåmnts till öfverpresident i Rhenpreussen, hvilket våckt något uppseende, enår han år en af yttersta högrans reaktionäraste medlemmar i andra kammaren. — I Köln har f. d. riksregenten Frans Raveaux frånvarande dömts till döden på grund af sin delaktighet uti de revolutionåra försöken 1849. — I slutet af April 1851 utgjorde invånarnes antal i Berlin, militåren oberåknad, 425,788. FRANKRIKE. Med inlemnandet af Toquevilles betånkande i nationalförsamlingen, har revisionskrisen intrådt i ett nytt stadium. På börsen har betånkandet föranledt ett fall i kursen. De förnämsta tidningarne yttra. sig derom som följer: -J. des Dbatsanmårker att betånkandet icke tillfredsståller någon, men icke heller djupt krånker någon; blott i en punkt var det beståmdt — aktningen för författningen och lagligheten. Ordre, orleaniotiok organ, gillar i de varmaste uttryck det råd betånkandet meddelar att strångt hålla sig inom laglighetens grånsor; detsamma gör-Republique-som skånker den öfriga delen af betånkandet föga uppmåksamhet. Nationalderemot tadlar skarpt de af Toqueville anförda grunder, hvarför författningen måste revideras. Siecle-förbehåller sig sitt somdöme, och Presse begagnar betånkandet för att tilldela Cavaignac en slång, för det han såtter frihetens princip , dfver republik och monarki och fordrar allmånna röstråttens återställande, på det att folket måtte blifva satt i tillfålle att sjelft afgöra revisionsfrågan. Tillika påminner -Pressederom, att diskussionen af revisionsfrågan skall taga sin början den 14