Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 juli 1851, sida 2

uppfinning. Åber hast du mir gesehen! Tidningen kon Vliegende med första post; jag skyndade öppna, spårra upp mina Ögon, slutade dem till, öppnade dem åter, gned dem — kort sagdt, jag ville icke tro mina egna ögon; — ty något så srappant likt som dessa fragmenter af verkliga bankosedlar åro, har jag icke gjort mig aning om kunde verkstållas. Jag skyndade nu att taga fram verkliga (men huru kan man nu egentligen mera veta, om man har verkliga pengar, eller ej?) — Jag tog alltså fram, säger jag, som jag tror, verkliga sedlar för att jemföra, och min förvåning stegrades ånnu mera, — kort och godt, — jag har förb ..... mig aldrig sett något till den grad vål fterhärmadås och når man derjemte tager i betraktande, att denna esterhärmning år utförd på vanligt tidnings papper, så kan man ånnu mera förvånas öfver, att en sådan sak varit möjlig. Och vattenståmpeln sedan! — Vet du, bror, jag har på min ara i mitt hjerta bedt hr P. förlåta mig, hvad jag hittills om honom tånkt (hvad jag tånkt kan nu vara likgiltigt) och jag anser honom nu för den redligaste man inom Sveriges landamåren, och att Rikets Stånders bank hyser om honom samma åsigt, har hon derigenom tydligast lagt i dagen genom sin totala liknöjähet för P:s framstållning. — Gå till honom, bror, och omfamna honom i en mans namn, som för honom hyser den djupaste vårdnad och den största högaktning, och som af hjertat önskar, att Sverige, genom att mangrant prenumerera på hans Fliegende Blätter, på något sätt må visa, att det likaväl vet att värdera redligheten och konsten, som det vet att nedtrampa dem, som göra sig saker till brott, hvarom våra tidningar, i sednare tiden, ty värr, haft fullt upp med spaltfyllnad. Din — — —d.