uvIIIILO. 2 1111 4144 : grafnotiser från Paris af d. 8 dennes. DANMARK OCH HERTIGDÖMENA. Ministerkrisen fortfar ännu. Det synes vilja draga ut på tiden med det nya kabinettets bildande. Den medelvågsminister, som förespeglades genom den i fredags meddelade listan, torde hafva svårt för att komma till stånd. Skulle det icke lyckas, så måste man vånda sig till en af sidorna. Det nya kabinettets bildande måste då antingen uppdragas Madvig och Sponneck, eller Reedtz och Hansen. Det första valet skulle försvåra Danmarks stållning gent emot de östra stormakterne. Det sista skulle måhånda sörskassa Danmark en och annan koncession af dessa makter, men komme sannolikligen att inverka störande på den lugna och fredliga utvecklingen i det inre. För grundlagens omstörtning och den Scheelska helstaten synes imellertid ingen ögonblicklig fara vara för handen. — Från Peile amt i Jutland, som står under Orla Lehmanns styrelse, har ingått till konungen en med en mångd aktade och ansedde måns underskrifter försedd adress, med den förklaring, att ingen regering skall vinna folkets förtroende, som icke erkånner för sin heligaste pligt att orubbligen uppråtthålla grundlagen och för sin vigtigaste uppgift att ordna förhållandena emellan Danmark och de dermed förenade tyska förbundslånder på sådant sått, att Danmarks sjelfståndighet och frihet betryggas mot hvarje obehörig inblandning från Tysklands sida. — Den bekante Theodor Olshausen har förvists från Hamburgska gebitet, hvarefter han begifvit sig till Kiel. FRANKRIKE. Om Louis Bonapartes resa till Poitiers finner man i tidningarne följande efterskörd: Presidenten synes, i trots af sin fasta föresats att i Poitiers låta löpa af stapeln en py upplaga af talet i Dijön, genom den köld befolkningen öfverallt på vågen visade honom, dock hafva kommit till båttre insigt. Louis B. fann blott alltför snart, att denna gången tillochmed hans till allt beredde Decembraillards(Decemberskräslare) ingenting kunde uträtta för honom. Denna gången behöfde Leon Faucher icke omstöpa hans tal, innan det kom in i Monitören. Presidenten ätnöjde sig med att blott förblommeradt uttrycka sina lustar. Detta tvång i förening med det kalla emottagandet och märens i Poitiers republikanska tal kunde just icke försätta presidenten i det ålskvärdaste lynne. Han aflågsnade sig äfven genast efter banketten och begaf sig på sitt rum, får att i Morphei armar finna den tråst, som den bedrösliga verkligheten nekade honom. På balen låt presidenten långe vånta på sig och mårens fru fick umgälla sin mans oförskåmda republikanism, i det presidenten tvårtemot alla etikettens reglor icke dansade med henne. Det båsta i saken år, att L. Bonaparte vid detta tillfålle erfarit, att, oaktadt alla hans anhängares anstrångningar att omstörta konstitutionen, republiken ånnu existerar och då och då låter höra utaf sig. Den elyseiska pressen år ingenting mindre ån i himmeln. I landet så vål som i pressen råder blott en mening derom, att revisionen numera blifvit en omöjlighet. Petitionerna ingå äfven sparsamt, och Bonapartisterna såtta nu sitt hopp på nationalförsamlingens ferier. Få se! Den stackars Louis Bonaparte! han har visserligen ånnu utsigter, det kan icke nekas; men de MEM minskas dag från dag, och 1852 skall man alls icke kunna begripa, huru man så långe H 2 2 kunde vara i förlågenhet för att sinna en . 2 man, som år dugligare, ån den nuvarande presidenten. — En undersökning har redan sinledts angående demonstrationerna i Chatellerault vid presidentens genomresa till Poitiers. Dessa demonstrationer synas hafva varit af en ganska allvarsam natur, och att de icke gingo sängre, ån förhållandet var, tillskrifves auktoriteternas försigtighet att i tide requirera trenne jågarregementer iill staden. Man såger, att nationalgardet, i bland hvilket slera röster ropat: -Ned med presidentens kalll upplösas. — Monitören för den 5 meddelar några ordensförlåningar med anledning af resan till Poitiers. Kommunalauktoriteterna derstådes, som utmårkte sig för sin republikanism hafva naturligatvis hlifvit förbigångne.