Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juli 1851, sida 1

En Drame år 1792, af Arsene Houssaye. (Forts. fr. N:o 157.) — Ja, sade Taäillefer med bittert leende, i stället att afhugga den sjuka armen, som skall störta Frankrike, afhögg han hufvudet. Tvisten varade länge imellan septembrisören och Jacques Taillefer; natten öfverraskade dem i det lilla rummet, framför en tom butelj. Septembrisören, som hade ett något mildare hjerta äÄn republiken, motsade slutligen icke mer vinhandlaren; han hörde på honom, utan att gifva akt på hans ord; han tänkte på Emmelina och inandades den bittra vällukten af detta mikne, som alltid utgjorde en tröstande och stillande balsam för hans af brott sårade själ. — Innan jag reser, sade han plötsligt suckande, vill Jag begifva mig till slottet de Meseray. 3. Redan på morgenen hade Arnould återvändt till slottet de Meseray, emedan han visste sig snart ej mer kunna i denna enslighet förfölja Emmelinas tillbedda skugga. Medan han under vägen grubblade på sina syner, upprann äfven i hans minne kärleksscenen som passerade vid fönstret i den stora salen den förfärliga natten; han såg Emmelina, blek och upprörd, lutande hufvudet för hans blickar, lik en blomma för solens;