Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1851, sida 2

äro i mellantal mera i liberal anda, än tvärtom. — I flera trakter af Slesvig tänker man på att i adresser till konungen bedja om Tillischs bibehållande vid ledningen af hertigdömets angelågenheter. FRANKRIKE. Thiers tak mot srihandeln gör på långt når icke den lycka utanför nalionalförsamlingen som inom denna. De aldra flesta bladen underkasta det en mycket skarp kritik och bevisa, att talaren låtit en mångd faktiska oriktigheter och inkonseqvenser falla sig till last. I -J. des Debatsuppräknar Michel Chevalier en hel hop våsendtliga oriktigheter i Thiers meddelanden, i synnerhet om skattesystemet, om konseqvenserna af de Peelska reformerna och om produktionen af såd, kol och vin i Frankrike. Han gör tillika Thiers uppmärksam derpå, att en af de nödvåndiga konseqvenserna af den utaf honom beundrade revolutionen 1789 år anvåndandet af frihetsoch jemlikhetsprinciperne på handeln och arbetet, så mycket mera som konstitutionen af 1848 garanterar arbetets frihet. Men denna existerar icke, så långe det icke står en hvar fritt att söka de råämnen han behöfver, hvarest de kunna fås billigast och båst, eller sålånge man icke kan anvånda utbytet af sitt arbete på det fördelaktigaste sått. Dertill kommer, att skyddssystemet icke kan bestå utan ingrepp i den personliga friheten, hvilket husvisitationerna efter förbjudna varor och kroppsvisitationerna visa. Jemlikheten upphåfves derigenom, att blott enskilta industrigrenar vinna genom skydd, medan icke blott den stora massan af folket, utan också flera industrigrenar förlora. På det hela taget år det godtyckliga och obegrånsade ingripandet af staten i förhållanden, som borde ordnas af friheten sjelf, en falsk princip och i det våsenotliga kommunistisk. I la Presseangriper Blanqui Thiers theori om nödvåndigheten af, att hvarje folk gör sig oberoende i sin industri och producerar allt möjligt. Det första år en omöjlighet, som icke eller existerar under skyddssystemet, enår t. ex. hela bomullsindustrien år beroende af rååmnets införsel från Amerika; det sista år en absurditet, enår konsumenten derigenom nödgas köpa till högre pris, ån det verkliga värdet. Hela theorien år ett sidostycke till den bevåpnade freden, som förorsakar lika stora bördor som kriget, mot hvilket den skall betrygga. En prohibitist, slugare ån mångden af kamraterne, yttrade helt betånkligt, under det Thiers slutord stormande applåderades: Två sådana tal till af hr Thiers, och vår sak år förloradlI en ministeriel tidning gillas principen i Sainte Beuves förslag, och blott den ögonblickliga tillåmpningen anses får farlig för statskassan och de arbetande klasserssynnerligast i åkerbrukets intresse. Fårglåsheten af presidentens tal i Poitiers betraktas som ett bevis på hans eftergifvenhet för ministeren. Nationalförsamlingen, hvilken alls icke år omnåmnd i detta tal, har upptagit det ytterst likgiltigt. Det tal, måren i Poitiers höll till presidenten hade en stark republikansk anstrykning. Om 14 dagar åmnar presidenten besöka södra Frankrike. — Det år i fråga att nationalförsamlingen skall taga sig ferier från den 16 Augusti till d. 15 Okt. — Pyramidklubben gillar icke att Broglie låtit sitt ursprungliga revisionsandragande falla. Flera af klubbens medlemmar sägas skola rösta mot hans nya andragande, hvilket gått igenom i revisionsutskottet. — Ibland legitimisterna råder Öppen splittring i revisionsfrågan. En kompakt minoritet, les pointus (de genstörige), vill icke följa hufvudledarne, som misstånkas för maskopi med president L. Bonaparte. De såga sig skola rösta emot revisionen, emedan det ligger i Bonapartes plan att genom den största möjliga revisionsmajoritet försvaga författningens anseende. — Den af nationalförsamlingen nedsatta komitk, som hade att bereda reformer i afgiften å dryckesvaror, har nu slutat sina arbeten. Hon har kommit till det erklåckliga resultatet, att det bestående systemet med några få modifikationer måste bibehållas. — Allmånna bevillningsutskottet granskar strångt regeringens förslag och afstyrker konseqvent na, hvaremot successiva reformer bebådas,