Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1851, sida 2

Stockholm. Ångsartyget Storsursten, som den 18 Juni afgick från Stockholm till Åbo, har samma dag haft betydlig otur, hvarom till DB. skrifves: Intill kl. 11 f. m. gick allt vål, och vi voro redan öfver Ålands haf, då en mörk dimma, af sjömån kallad tjocka, undanskymde alla föremål. Till venster brusade bränningarne från Rödhamns klippor, hvarföre styrmannen åndrade kurs, för att undvika olycka; men inom några minuter bemårktes en försärlig ståt. Fartyget, kastadt upp på en sandbank, red för kölen, och vråkte på babordsidan. Nödslagg hissades, nödskott skjötos, barkasserne sirades i sjön, och kapten besallte att alla passagerarne skulle landsättas, för att låtta fartyget. Ett fruntimmer fick spasmer och en kusk fallandesot, hvarvid han stötte sig så illa i ena ögat, att han blef sinnessvag och måste derefter hållas under uppsigt. En gammal skuta och några större båtar ankommo imellertid småningom och nu lossades hela lasten, ånda till vagnar, stenkol och allt annat som fanns ombord. Först efter nio timmars anstrångningar lyckades det att blifva flott. Det var nu alldeles mörkt, så att fartyget måste lägga in i en vik emellan klipporna, samt för den fortfarande dimman qvarstanna till kl. 11 påföljde dag, så att fartyget icke framkom till Åbo förr ån kl. 9 på aftonen.