om densamma här nedan meddela följande: Kl. mellan 5 och 6 på e. m. samlades festens deltagare på Bloms s. k. stora sal, der aftonens festligheter öppnades med en på samma gång glad och allvarlig h högtidlighet, neml. fanans invigning. Ordföranden höll ett kort tal, hvari han med några varma ord uppmanade Arbetareföreningens ledamöter att framgent, som nu, i broderlig enighet samlas kring denna sin fana, och, om det gåller, åfven försvara den i striden för fosterlandet; han slutade med att föreslå en skål för den nya fanan, hvilken i detsamma, under de nårvarandes jublande hurrarop, utvecklades från sin stång. Skålen dracks och de rundtomkring fanhållaren grupperade sångarne uppståmde (blott med förändring af ett ord) — Bildningscirklens kör: Upp bröder kring arbetarns (bildningens) fana! Den enkla, men smakfulla fanan, målad af föreningens kassör, hr målaremåstaren Bruhn, visade på sin hvita med blå fransar garnerade duk Arbetareföreningens valspråk: Enighet Ger Styrka,i stora förgyllda bokståfver och omgifvet af en grön, ofvantill Öppen krans. Sedan till fanbårare blifvit utvald en reslig arbetare från hr Keillers mekaniska verkstad, satte sig, kl. 61,1 åget i gång i följande ordning: först fan båraren med utslagen fana, dernåst sångarne — hvaraf 10, för tillfållet inbjudne, tillhörde Bildningscirklens sångförening — derpå bestyrelsen och festens vårdar, och efter dem alla de dfriga, ordnade i tre mans djupe leder. Med de föreningen icke tillhörande mån, som antecknat sig för festen, utgjorde de tågandes antal omkr. 200 personer, alla, med ytterst få undantag, arbetare — en i sanning imponerande arbetareprocession. Det långa tåget framskred nu — efter takten af sångkörens marscher — genom Nya Allen till det s. k. Möllerska Plantaget vid Breda Vågen, i hvars park sjelfva festen skulle försiggå. Efter intagen sexa började man med skålarne och thy åtföljande tal, mellan hvilka sängkören afsjöng slera vackra sångnummer. — Först uppsteg ordföranden på en i parkens fond anbragt upphåjning, och föreslog i ett kårnfullt och lyckligt motiveradt föredrag en skål för Götheborgs Arbetareförening samt de andra svenska Arbetarefåreningarne, hvilken emottegs med en den mest enthusiastiska bifallsstorm. Referenten har någongång af talare med högre anspråk hört orationer, som stått temligen efter detta tal af en arbetare. — En af föreningens ledamöter, en helt ung talare — upptrådde i ett ganska humoristiskt föredrag, som på det lifligaste anslog åhörarne, med en skål får Reformfrågan och dess fredliga lösning. En annan skål proponerades och dracks för Arbetareföreningens ursprunglige stistare, garfvaregesållen Franz Petterson. Samme unge talare, som föreslog skålen får Reformfrågan c., hade åfven en, icke mindre humoristisk, för den liberala pressen i allmånhet och Handelstidningen i synnerhet, hvilken skål tycktes omfattas med sårdeles vårma. (Handelstidningen år naturligtvis mycket förbunden för denna skål). — Ett par andra skålar utbragtes sedan, deribland en för Arbetareföreningens ordförande och en — som sig borde — för festens värdar, hvilken sednare besvarades af en af vårdarne med ett rått småtrefligt tal. Slutligen uttalade en Arbetareföreningens ledamot några hjertliga afskedsord, hvarpå festens deltagare skiljdes åt kl. ungefår 10 på aftonen. Denna lika lyckligt som enkelt arrangerade fest var Götheborgska Arbetareföreningens första fest, och ref. år öfvertygad, att den, illfölje af deltagarnes vårdiga hållning, i sin mån bidragit att skingra de fördomar man hår från vissa håll hyst mot föreningen. samt fvenledes förvärfvat Arhetarefåreninoen mån