Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1851, sida 2

2 METIYA för Österrikes fordran att ännu långre hålla kossuth och hans 6 följeslagare i fångenskap. Enligt ,Wanderer hafva de ungerska och polske emigranterne kostat Porten 200 mill. turkiska piaster. En del af denna summa lår den vilja försöka att få ersatt af England! KAUKASIEN. I Konstantinopel ville man veta, att Mehemed Amin Effendi, Schamyls Naib eller löjtnant, i spetsen för 30,000 I:cherkesser befann sig i Ardana. Han var, lik en suverån åtlydd ibland kustbefokningarne och hade tillkåmpat sig betydliga fördelar öfver Ryssarne. Hårmed må nuj vara hur som helst, såkert år, att ryssarne sedan åratal på detta gebit icke gjort en fotsbredd varaktig eröfring. Och dock år Europa dem underdånigt, pris vare dess furstars låga och egennyttiga politik! ITALIEN. Sardinska dep. kammaren har d. II dnnnes efter flera dagars lisliga debatter antagit ett förslag af dep. Rarina, enligt hvilket Niszas privilegier upphöra d. I Jan. 1854, men staden Nizza på samma gäng göres till frihamn liksom Genua. Kammaren har likaledes antagit det förslag af grefve Cavour, att tulltarislen åter revideras 1853. SPANIEN. Utrikesministern Miraslores har i senatens möte den 10 förklarat, att, i fall Spanien nödsakas att intervenera i Portugal, det likvål endast sker i samråd med de makter, som afslutat quadrupelalliansen. — En observationseskader har afsånds till Tajo. — Den bekante bankiren Salamanca har fått tillstånd att anlågga en jernvåg från Madrid till Alicante. Arbetena skola ofördröjligen taga sin början. PORTUGAL. Hertigen af Terceira har af regeringen erbjudits ambassaden i Petersburg, men synes föredraga den i Paris. Vicomte Sa da Bandeira, som utnåmnts till gesandt i London, har ånnu icke emottagit detta embete; deremot har Saldanhas bror, vicomte Azenhaga afgått till sin post i Madrid. HOLLAND. Regeringen har inledt underhandlingar med Österrike, Preussen, Nassau, Hessen-Cassel och Hessen-Darmstadt om anlåggandet af en jernvåg, som kunde såtta de hollåndska banorna i förbindelse med de tyska. Planen år att banan skulle gå genom Lennen-dalen och beröra Dittenberg och Siegen. FRANKRIKE. Man beråttar nu, att i revisionsutskottet finnes en majoritet af 8 röster mot 6 (1 år oviss) för en revision i allmånhet taget, men att hvarje revision i en bestämd riktning skall hafva majoriteten emot sig. En revision, som skall bevara republiken, skall alltså finna motstånd hos de 6 afgjorde anlirevisionisterna och de 2 bonapartisterna; en revision i bonapartistiskt intresse hos de 8 republikanerne (Toqueville och 0. Barrot inberåknade) och de 5 legitimisterne och orleanisterna, en revision i monarkiskt intresse hos republikanerne, bonapartisterne och det ena af de monarkiska partierna. Uti utskottets senaste möte hade general Cavaignac förklarat, att han aldrig skall tillåta monsieur Louis Bonaparte bibehålla sitt embete en enda timma utöfver den tid konstitutionen beståmmer. Derjemte hade dock generalen, enligt ett referat i Ind. Belge-, yttrat att det måtte öfverlemnas åt nationen att beståmma om den vill hafva republik eller monarki. — Det hårda straff, som drabbat unge Hugo för hans artikel emot dödsstraffet, har ansetts af sjelfva Guizot alltför argt. Han röner åfven ett allmånt deltagande. Bland andra hyllningar, som blifvit honom till del, år åfven ett besök af den gamle vördnadsvärde skalden Beranger. -Det talas om, att presidenten åmnar företaga en ny resa. Han tros skola ölvervara aftåckningen af Jeanne Hachettes staty i Beauvais och invigningen af jernvågen emellan Tours och Poitiers. I förvåntan på nya tal emotses denna resa med en viss spånning. — Erkebiskopen af Paris Dr Rihour, en af det katholska presterskapets vårdigaste representanter, har utfårdat ett herdebref, som upplåsts i alla stiftets kyrkor. Han bekåmpar deri socialismens och kommunismen, men förfåktar tillika det fria arbetets och individuella egendomens betydelse och öfverensstämmelse med den katholska religionens princip. Det har icke blifvit gynnsamt nnnfgA.t Ar ARK IR 20 Gn