Article Image
— — n— ——————————————ö————————. bssdg7p—— —— Ryssland från militärisk ståndpunkt. (Efter Augsb. Allg. Zeit.) ... Betrakta vi närmare Rysslands militåra makt, så visar det sig, att förhållandena aldeles icke motsvara de begrepp, många bildat sig om Cyarernas aktiva makt. Preussens militåra styrka skulle med största anstrångning svårligen för ett anfallskrig kunna uppbringas högre ån till 400,000 man under vapen. Regeringens blotta vilja år hår icke tillråcklig, stora spånningar, krånkningar eller hot mot allmånna intressen måste tillkomma för att bringa folket att med sina massor deltaga i striden. Det förstås att förhållandet i detta fall icke år lika vid anfallsoch försvarskrig. Af nåmnda makt skulle Preussen kunna anvånda 200,000 man till anfallskrig. Efter samma procent-förhållande skulle Rysslands 65 millioner representera en till offensiven disponibel makt af 800,000 man. Vi anse denna makt vara tillråcklig (emedan ett anfall på Ryssland, i håndelse af ett neder lag, nåstan alltid måste stranda emot landets natur) att medelst ett koncentreradt begagnande deraf, på kontinenten underkufva hvarje opposition emot Czarens vilja. Men betrakta vi förhållandena sådana de åro, blifva vi snart öfvertygade att de verkligen förhandenvarande krafterna fullkomligt motsvara de begrepp vi bildat oss om landets natur. Ryska armens nominella styrka på krigsfot år för nårvarande 1,049,000 man, afhvilka 624,000 åro Infanteri, 105,000 reguliert och 135,000 irreguliert kavalleri, 130,000 serskilda slags truppar (Gendarmer, Militårkolonier o. s. v.) samt 55,000 man specialvapen. Den nominella styrkan på fredsfot år 785,000 man, af hvilka 450,000 åro Infanteri, 85,000 reguliert och 100,000 irreguliert kavalleri, 50,000 serskilda slags trupper och 50,000 man specialvapen. Dessa åro de uppgifna siffertalen; men då kejsar Alexander år 1812 enligt rullorna betalte sold åt 600,000 man, belöpte sig ryska armåens effektiva styrka blott till 420,000 man, således till två tredjedelar, och deraf kunde han vid första angreppet endast stålla mot fienden 180,000 man, alltså en femtedel. Clausewitz, från hvilken vi hafva dessa uppgifter, anmårker, att han trodde, det man två månader sednare skulle kunnat uppstålla 320,000 man mot fienden, dock icke nybildade trupper utan endast de som voro disponibla i Turkiet o. s. v. Det år icke utan in

19 juni 1851, sida 2

Thumbnail