U — främmande kolonier samt af hvitbetsocker) var år 1849 — 2,320,000 Eng. Centner, — i Stor-Britannien var den år 1850 — 6,600, 000 Centner. Förstn. quantum har undergått ringa förändring, men det sistn. år 1, 800,000 Centner större ån år 1845, tillfölje af tullnedsättning. Fyratio millioner Fransmän konsumera således endast 63 (L. Socker per man årligen, men 30 millioner Engelsmån deremot 243 gk. Konsumtionstullen i England har sedan år 1845 nedsatts från 25 s. 3 d. till 11 s. per Centner Eng. kolonialsocker, men den å fråmmande, från prohibitionssattsen af 66 s. till 17 s. per Centner. Denna reduktion har föranledt denna sedan fem år så starkt tilltagande konsumtionen. Vid ett sådant system förminskas icke Statens reveny, i många fall förstoras det. England konsumerar nåra nog hålften af allt det Socker, som de transatlantiske länderna årligen kunde tillföra Europa (inberåknadt hvilket produktionen). Omfånget af Englands handel jemfördt med andra Jånders, kan nårmare inhåmtas af följande exempel, extraherade ur officiella kållor: Handeln från Frankrike till England. Total-export af inhemska och utlåndska varor af alla slag. Från Frankrike, unEngland, under strånga prohibider srihandel. tiva lagar. 1842 Å 22, 600,000 L 113, 844, 000 1849 46, 120,000 190, 101,000 Dessa riflertal äro ordnade efter en oförändrad skala för värdet å alla varor. Man kallar det ådet ossiciella, i motsatts till det deklarerade. Det sistn. år det penningevårde, som hvarje exportör vid skeppningen af sina varor uppgifver, och som upptagas i the Board af Trades månatliga och årliga tabeller. Då inga export-tullar existera, så kan denna taxation antagas för temligen riktig, men den kan icke tjena till jemförelse från år till år, ty värdet af varor föråndrar sig ofta betydligt. Fabrikater af Bomull hafva t. ex. nu knappast en tiondedel af det vårde, som de egde i början af detta århundrade. Men för att riktigt kunna anställa jemförelser öfver tillökning och förminskning, har man i England mer än hundra år infört nämnde officiella värdeskala, hvilken, om man ville ändra den, skulle göra hela jemförelsen omöjlig. Man finner således af förestående tabell, att Englands exporthandel under sju år tilltagit i förhållandet af 190 till 114. I Frankrike iakttager man samma method efter en skala, som mycket senare etablerats ån den i England existerande. Man finner af ofvannämnde tabell, att exporthandeln i Frankrike under nåmnde sju ås endast tilltagit i förhållande af 46 till 42. Än vidare: Tonnage af inkommande — och utgående fartyg. Frankrike, under England, prohibition. under frihandel. 1842 Eng. tons 3,247,000 1,347,000 1849 , , 3.3175,000 12,020, 000 Dessa ziffertal tala för sig sjelf: — de bebösfva inga kommentarier. Tillfölje af de höga tullbeståmmelserna i Frankrike, kan icke någon utvidgning ega rum; råvaror för fabrikerna och åkerbruket åro enormt beskattade, Ull t. ex. öfver 20 Z. Jern och Stenkol eger man icke i Frankrike, eller åtminstone ganska litet, men försvårar detta oaktadt tillförseln genom prohibitiva tullar. Det Jern, som i Frankrike förbrukas för åkerbruket kostar, enligt en uppgift af hög authoritet, närmare 2,000,000 mer, ån om man tullfritt kunde införa det från utlandet. Desse och flera andia lager som lägga hinder i vågen för expansion och frihet samt följaktligen för en tilltagande handel, tadlas af de förståndige i Frankrike, då man hårutinnan ser anledningen dertill, att en stor nation afhålles från tillråcklig sysselsåttning och följaktligen sånkes i fattigdom, under det att klimat, jordmån, kuster, talenter och konstsinne erbjuda alla elementer till högre prosperitet. Huruvida dylika jemfårelser kunna göras imellan andra Europeiska länder och Sverige lemna vi till våra låsares kunskaper och skarpsinnighet att afgöra. Farhågor för ett högre penningevårde i England tillfölje af förminskningen af ,bullion, i Engelska Banken, har för det första försvunnit. Guld kommer och går i stora massor, men förökas ånyo och totalbehållningen år för närvarande nåra nog 14, O00, O00. Franska Banken håller ännu mera vbullion,, ja nåra 23,000,000 E; men kapitalet ligger såsom dödt, emedan derför finnes litet användande i Frankrike. Fruk tan för politiska rörelser synes derstädes förminska läggandet af kapitaler i varor, sabrikater ja t. o. m. lifsförnådenheter såsom spanmål, ty erfarenbeten har lärt. att innehafvare af spanmål låpa största risanen