ra uttagna hos hr J. I. Strindberg i Stockholm, Storkyrkobrinken n:o 14. Man låser i Örebro Tidning: Redan sistlidne November (Ö. T. N:o 135. årg. 1850) omnåmnde vi det besynnerliga, allmänt omtalta förhållandet, att lånets höfding, f. d. justitie-kanslern Bergenschöld, skulle hafva blifvit kråfd för komunala afgifter (till skolhus, fattigvård Åc.) till Längbro socken, utan att hafva sullgjort krafvet. Man skulle kunnat med skål vänta att hr landshösdingen, vid nårmare eftertanka, skulle sjelfmant råttat detta misstag — icke i vår uppgift, hvilken var fullt riktig, utan i sin åtgård eller uraktlåtenhet —; men sådant har emellertid icke håndt. Efter hvad vi från tillförlitlig kålla inhemtat, lårer nemligen vederbörande kronofogde måst anlitas för indrifvande af berörde utskylder; och då han, såsom grannlagenheten fordrade, såkte att till förebyggande af exekutiva åtgårder, i enskild våg utbekomma beloppet, lårer åfven detta försök misslyckats. Sannolikt skall alltså utmåtning komma att, för ifrågavarande ringa utskyldsbelopp, anstållas hos lånets hösding, af hans underordnade kronofogde, vederbårligen hitrådd af länsman och sjerdingsman.