Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 juni 1851, sida 3

Ivarjehanda. Vigtig upptåckt. En af de interessantaste upptäckter har nyligen blifvit gjord i Egypten. Man vet att i berget Zabarah, belåget på en ö i Råda Hafvet, finnes en smaragd-grufva, den paschan i Egypten långe låtit bearbeta, men som blifvit öfvergifven under de sista åren af Mehemed-Alis regering. Ett engelskt kompani har för kort tid sedan begårt och erhållit tillåtelse att fortsåtta bearbetningen af denna grufva, som, efter hvad det tyckes, ånnu erbjuder stora rikedomar. Under utförandet af vigtiga arbeten på detta stålle har kompaniets ingeniör, M. R. Allan, nyligen på ett stort djup upptåckt spåren af en mingång, som hårleder sig från de aflågsnaste tider. Sedan han låtit bortföra en ofantlig qvantitet jord, tråffades forntida verktyg och husgerådssaker, samt en sten, med några till en del utplånade hieroglyfiska inskriptioner. Denna omständighet bevisar sanningen af Belzoniis framkastade mening, att grufvan varit bearbetad i forntiden. Beskaffenheten och skapnaden af de verktyg och husgerådssaker som blifvit upptåckta, och åro af stort interesse, mingångens byggnadssått, hvars plan år lått att inse, bevisa tydligt, att de fordna Egyptierna gått ganska långt i ingeniör-konsten. Enligt inscriptionen på den funna stenen synes det att de första arbetena i grufvan vid Zabarah företogos vid Sesostris den Stores eller RamessesSesostris regering, hvilken, enligt den allmånna tanken, lefde omkring år 1650 före Christi födelse, och som år ryktbar så vål för sina ofantliga eröfringar, som får de oräkne, liga minnesmärken hvarmed han betäckt Egypten. 2:ne nya Perber. Ett afhördt vittne den 10 dennes i härvarande poliskammare, uti en slagsmålsfråga, började vittnesmålet med följande ord: -Jag vet ingenting annat, ån att begge bönderne, en liten och en större, stodo utanför smeden Fribergs port och sdistillerademed knået bakpå, men ingenting mera, Som jag kunde -bespisa.En galen Varg, som utgått från Hue-au Gal i Frankrike, har, under en enda dag, den 25 April, bitit icke mindre ån 46 personer och 82 kreatur. Dreråueiserna hårom åro mycket upprörande. Följderna börja visa sig: den ena personen efter den andra aflider under de förfårligaste plågor; kreaturen har man slagtat eller skjutit. Den behandling, som år få reskrifven för dylika sår, nemligen att de böra hållas i suppuration i 50 dagar, har icke blifvit iakttagen, hvarsöre sannolikt ingen af de angripna kan råddas. .:eOOAO . —