Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1851, sida 1

Från Riksdagen. EIHSStåndens plena den 28 Maj, e. m. Ridderskapet och Adeln. I ståndets plenum förekom först friherre Raabs förslag till gemensam tankak, hvilket innehöll att hr Brincks reservation måtte antagas med 2:ne förändringar: 1) att riksdagar ej återkomma oftare än hvart tredje år, och 2) att elektorerne i andra kammaren sammanträda och vilja länsvis. Hr Tersmeden begärde då få höra landtmarskalkens mening, huruvida någon proposition på ifrågavarande förslag kunde tillåtas. Häröfver uppstod nu en temligen lång diskussion, som slöts med att landtmarskalk en, på grund af det sätt han behagade tolka 56 1 mom. R. F. och 85 R. O. förklarade sig vägra proposition. Frih. Raab begärde då att få vädja till ståndet på det att detta måtte få tillfälle uttrycka sin mening. När proposition vägrades äfven på denna framställning, begärde friherre Raab votering, hvilken utföll sålunda, att förslaget med 88 röster mot 27 blef förkastadt. Dorefter förekom hr Printzenskölds förslag till gemensam tanka, af innehåll att adeln icke afsäger sig sin sjelfskrifvenhet, utan att det åligger konstitutionsutskottet, att med bibehållande af sjelfskrifvenheten, uppgöra ett förslag, hvarigenom alla orepresenterade, som på grund af sin samhällställning dertill äro berättigade, må såsom valde ombud inträda i representationen. Friherre Palmstjerna ansåg, att genom detta förslag det gamla bibehållits och konstitutions-utskott:s blifvit upphäfdt; han afslog det fördenskull helt och hållet. Hr Lefrn trodde att ridd. och adeln gjorde rättast i att genom afsägandet af sjelfskrifvenheten visa efterverlden att rikets första stånd vore mäktigt att uppoffra egna fördelar då en sådan uppoffring var till nytta för landet. Grefve Ugglas frågade huruvida icke