Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1851, sida 2

Article Image
stud. UII., 10IVEIISROIUG, III148. J)II. 174011411061, J., förste bibliotheks-amanuens; Molin. N. A., stud. phil.: Morin, S. J., v. d. m.; Möller, O. M., stud. juris. Norlindh, Magn.. stud. phil.; Nordström, C. W., stud. phil.: Qolbers. Carl, docens theol. pastoralis: Pettersson, Gustaf, stud. phil. Pettersson, Ludv., stud. juris.: petrn, Edw. domkyrko-adjunkt; Ouensel, Ulr., collega scholxe; Quiding, J. A., konsistorii-notarie: MRichert, Joh., stud. juris; Rothstein, collega scholx; Rundbåck, Å., stud. phil. Sandberg, J. F., stud. juris. Sandahl, Isidor, stud. theol. Schweder. Carl, collega schole; Segersteen, E. H., stud. phil; Simonsson, rector scholx; Simonsson, collega scholz; Sjöberg, Ludv., stud. theol.: Thomasson, E., stud. phil.; FTornberg, Carl Johan, prof. linguarum orient.: WWarholm, Claes, docens theol. exeget.; Wendt, Carl Joh., stud. phil.; Wendt, Jac. Alfr., stud. juris.; Wenster, Carl, bibliotheks-amanuens; Wetter, Carl, stud. phil.: Wetter, Theod. stud. juris.; Akerlund, Theod., stud. juris.; Akerman, C. J., stud. juris. Åddmansson, Ernst, stud. phil; Ödmansson, Rob., stud. juris. Man ser af ofvanstående, att, utom en mångd skollårare och yngre akademiska lärare, tvenne professorer, Brunius och Tornberg (den senare år också med i bestyrelsen) deltaga i studenttåget. Från Köpenhamn medsölja icke mindre ån sex professorer. Dessutom lårer domprosten d:r Thomander vara inbjuden att hårifrån deltaga i tåget. Vi betvilla icke det ringaste, att Götheborgs samhålle skall på ett vårdigt sått håfda sitt rykte. Sveriges andra stad har aldrig knusslat, då fråga varit att visa gåstfrihet. Och kårkomnare gåster, ån de nu anlåndande, hafva aldrig varit våntade. Vid flera tillfållen, sårdeles år 1845, hafva Köpenhamns invånare med den varmaste broderlighet, med den innerligaste kårlek mottagit och omfattat gåster från Sverige. En så storartad gåstfrihet, som Köpenhamnarnas, kan visserligen icke af detta samhålle utöfvas; men icke skall Götheborg — derom åro vi sörvissade — vilja stå tillbaka för Stockholms och andra svenska ståders hedrande beteenden vid likartade tillfållen. Vi hafva hört något ordas om en tillåmnad sexa i brunnsparken. Denna plats kunde visserligen -gå an.om vådret håndelsevis blir vackert. I motsatt fall torde utrymme inom I hus vara omöjligt att anskaffa utom på Lorentzberg, der man dessutom i alla afseenden vore mera å son aise. Af en notis i dagens blad under Upsala ser man, att en del upsaliensare troligen åfven åro att hitvånta. I sådant fall måste gåsternas antal uppgå till minst 300 personer; låt oss nu kalkylera vårdarna till 5 a 600, hvilket icke torde vara för högt tilltaget, så skall man finna att sjelfva brunnsparken blir för trång. Och dessutom skulle såkerligen, såsom på alla andra stållen, stadens damer vilja vara med, såsom åskådarinnor, naturligtvis. För öfrigt, har man varit betånkt på någon eller, råttare, några tillstållningar för Christiania-fararnas sista besök, hvilket kommer att räcka en hel dag? En sexa torde man icke den gången kunna hjelpa sig fram med. Icke eller tro vi att någon eller några enskilda personers små anstrångningar, oaktadt båsta vilja, kunna åstadkomma annat ån ett mer eller mindre suttigt arrangemang. Nej, må staden intressera sig för en storartad och mera allmånt tillgånglig fest, — och må börsen i fråmsta rummet gripa verket an. Detta önskas af alla, och detta år åfven rått och billigt. Det år, nåmnligen, icke ett visst litet kotteri Christiania-fararna åmna påhelsa; det år staden Götheborg de vilja besöka, det år eliten af hela dess befolkning de vilja gåsta. Deras ungdomliga, varma och lisliga sinnen vilja knyta broderskapens band, icke med ett Skandinaviskt Sållskap, som utgöres af en eller två personer, utan med Gåtheborgarna, invånarna i Sveriges framtidsrikaste stad. Med dem vilja de, under några festliga ögonblick, utbyta äsigter och tankar; dem vilja de elda och lifva genom uttalandet af sina förutsågelser, sina förhoppningar. Må det alltså hår, liksom öfrerallt annorstades, blifva en, såvidt måjligt år, storartad och imposant folkfest, i hvilken unga och gamla O U 5 cadan allt framoenf

2 juni 1851, sida 2

Thumbnail