Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 maj 1851, sida 1

Från Riksdagen, Riksståndens plena den 10 Maj. Statsrådet Wallensten aflemnade denna dag på f. m. 3:ne K. M:ts propositioner, nemligen 1) om antagandet af ny vexellag; 2) agående åndring i vissa delar af föreskrifterna om rättegång i domkapitel och 3) ang. eftergift af Kronans rätt till dana-arf efter v. länsmannen Rösler, till förmån för hans arfvingar. Ridderskapet och Adeln. Af konstitutionsutskottets memorial n:o 6 lades afdelningen litt. B. till handlingarne, äfvensom de 4 första punkterna af litt C. Den 5 lades till handlingarne med ogillande af konstitutionsutskottets utlåtande. Genast vid föredragningen af nyssn. afdelning uppträdde åtskillige talare och yrkade att utlåtandet, såsom Grundlagsvidrigt, skulle utan någon uppläsning läggas till handlingarne. Det var isynnerhet hr Lefren, som påyrkade denna näpst. Hr L. sade sig till ochmed befara, att konstitutionsutskottet slutligen skulle kunna upphäfva sig till en stat i staten (!) ansåg att utskottet oriktigt tolkat grundlagarne 0. 8. v. Efter afgörandet af litt. B. väckte grefve Lagerbjelke, G., som af formella anledningar hade talat för afslag på utskottets tillstyrkande, motion om underd. skrifvelser med anledn. af alla tre punkterna i serien B. Denna motion bordlades. Statsutskottets betänkande n:o 126, ang. beviljande af 12000 rår till företagande af en resa för industri-idkare, handtverkare, m. fl. till expositionen i London bifölls. — I ståndets eftermiddags plenum, som varade helt kort, bordlades de ankomna kongl. propositionerna samt de från ekonomieutskottet ankomna utlåtandena n:ris 90 —94. Presteståndet sysselsatte sig hufvudsakligen med granskning af bevillningsutskottets utlåtande n:o 4 ang. grunderna för den blifvande allmänna bevillningen samt föreskrifterna för deras tillämpning. Utskottets hemställan godkändes till och med 813. Vid Utskottets afstyrkande af prosten Hasselrots motion rörande en konsumtionsafgift för bruket af bränvin, äfvensom vid Strindlunds om dubbel bevillning efter 1:sta artikeln att utgöras af den stad der utminutering af bränvin eller andra spirituösa drycker eger rum, lät ståndet bero. Komminister Beckmans motion om en rättvisare fördelning af allmänna bevillningen efter 2:dra artikeln, hvilken af utskottet afstyrkts, blef af ståndet bifallen. — Doktor Sandberg afgaf en reservation vid bebandling af dechargebetänkandet i dess förra plenum. Talaren ansåg att Ståndet borde hafva fästat afseende på följande anmärkningspunkter, nemligen: 1) ang. major Akersteins befordran; 2) ang. upplåtande af boställsrum åt departements-cheferne; 3) ang. raseringen af Christiansstads fästningsverk; 4) ang. kasserade skjutgevär, och 5) ang. vidtagna åtgärder uti privatlagstiftningen. Ståndet medgaf att reservationen sick i dagens protokoll intagas. — Banko-utskottets utlåtande n:ris 30—33 biföllos. — De kongl. propositionerna bordlades. På oftermiddagen genomgick Ståndet de återstående 8ss af bevillningsbetänkandet. Den punkten som hufvudsakligen utgjorde föremål för diskussion, var den 35 ang. bibehållande af den privatbankerna ålagda beskattning. Punkten bifölls. — Komminister Beckmans motion om upphörande af stadgad afgift för karaktersfullmakter bifölls, ehuru med ytterst knapp pluralitet, 18 ja mot 17 nej. Lektor Söderberg ansåg att man ej borde beskatta ideella utmärkelser, hvilka endast () tillföllo förtjenstfulle män (21). Doktor Sandberg deremot ansåg beskattningen såsom ett korrektiv emot titelsjukan och yrkade fördenskull att den måtte fortfara. Sjelfve doktor Reuterdahl ansåg att det under nuvarande förhållanden icke vore skäl att företaga någon ändring i denna del af beskattningen. — Uti 122:dra S hade utskottet intagit det stadgande, att taxeringsman, som en gång varit ledamot af taxeringskommitte, skulle, om han blefve återvald, ej behöfva att ånyo aflägga ed. Detta ansågo professor Lindgren och doktor Reuterdahl, prostarne Berlin och Melen samt dokt. Grafström var orätt, alldenstund nya grunder gjorde sig gällande vid hvarje taxering och man dessutom genom en högtidlig handling borde gifva förrättningen den prägel af allvar, hvilken den bör ega. Doktorerne Sandberg och Gumelius samt prostarne Holm, Lindberg och Wallin talade deremot för bifall. Förändringen blef ock med 16 ja mot 15 nej bifallen. — Komminister Beckman hade väckt motion om befrielse för presterna att utgöra den s. k. ,Taxan,4 hvilken motion utskottet afstyrkt. Denna punkt blef af ståndet återremitterad, — Slutligen behandlades Strindlunds motion om aflåtande af underd. skrifvelse om nedsättande af en kommitt för att undersöka och utreda de förhållanden, som borde läggas till grund för en riktig beskattning af städernas industri-idkande innevånare, hvilken mo