Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 maj 1851, sida 2

— Nu komma de! rådda er! ropade Margareta bönsallande. — Presten geck till stora porten och öppnade den på vid gasvel; derpå återvände han och intrådde i huset. Margareta stannade, nåstan förstenad af sasa, på trappan. Det fanatiska folket visade sig vid porten, tjutande som vilddjur. — Ned med presterna! ned med adeln! ned med tiondetagarne! ropade de i fullt raseri. — Den gamle skrymtaren har gömt sig, sade septembrisören, då han nalkades Margareta; han bäsvar för råttvisan, endast brottslingen hyser fruktan: till plundring! till plundring! Då framtrådde gubben på trappan, med en börs och en rostig vårja i hånderna. — Hvad viljen J, mina barn? sade han lugnt, i det han kastade en sorgsen blick öfver hela samlingen; viljen J hafva mitt lif, så lemnar jag det utan saknad. Presten framråckte derpå sin vårja och I tillade: (Fortsått.