Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 maj 1851, sida 2

I I nåra halfvågs emellan Carlsborg och Wadstena. Fraktgodset fortskaffades med seglande fartyg, och passagerarne afgingo kl. 10 om aftonen med ångfartyget Carlsborg till Motala. Ännu sent i går afton var fartyget qvarsittande på omkring 5 fots vatten, men man hade hopp om dess råddning så vida flere ångbåtar komma till hjelp och våderleken fortfar att vara lugn. Man beråttar om olycksbåndelsens upphof, att kaptenen, efter vanligheten på de stora sjöarne, hade gått ned för att taga sig nådig hvila, och att derefter den uttröttade rormannen lemnat sin plats till en af besättningen, som påstått sig vara född och uppfödd vid Wettern och känna sarvattnet.-Till redaktionen af Ilandelstidningen har ingått senare underråttelse, att Polhem lyckats taga Erik Nordevall loss från grundet. Man ser af utlåndska tidningar, att på ön Rhodus i europeiska Turkiet, i samma dagar, då hår i vestra Sverige och angrånsande delar af Norge förmärktes en håftigare jordskakning, timat en större jordrevolution. Tvenne berg störtade dfverånda. Klipporna språngdes, liksom om de blifvit underminerade. Hafvet uppsvållde några fot öfver sin normalyta och ofantliga stenmassor vräktes från de högsta bergen ned i dalarne. Det år alltså att antaga, det den mindre katastrofen hår i norden stått i förbindelse med eller varit en följd af den större och fruktansvårdare i södern. Fru Amalia Redecs soir i går afton var talrikt besökt, särdeles af det täcka könet: den var således en verklig vårfest, förherrligad ur säväl naturens som konstens sköna blomsterverld. Utrymmet tillåter ej i dag någon utförlig kritik, och dessutom år det ej så lätt att sör en enda gång genast fatta och bibehålla de slyende tonerna, helst då en sädan mångd kompositioner af olika karakter förekomma. De af romanserna som emellertid tycktes vara gedignast, voro: Hvi suckar det så tungt uti skogen-, Flyttfåglarne uti N:o 5, Middagen, Bissens saga och Lotsens sång. Hvad som isynnerhet karakteriserar fru R:s romanser, år den likståmmighet som råder emellan musiken och texten. De åro således verkliga tonmålningar, förtjente af all uppmårksamhet. I morgon afton har hr Ksrael Sandström sin recett, då publiken har tillfålle att, utom -En Bengalisk Tiger-, få se den gamla, med råtta omtyckta lyriska komedien Gubben i Bergsbygden, med dAlayracs förträssliga musik. Då denna intressanta pjes på långe ej hår varit gifven, och spektaklerna för denna sejour dessutom åro nåra sitt slut, år det troligt att hr S. kan vånta sig ett ganska godt hus.