Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 maj 1851, sida 1

ver hans smutsiga paltor, att hon tillslöt dörren midt får hans nåsa. Marats representant uppretad af denna folkskygghet, talade redan om blod och dåd, under det att blodet steg honom i ansigtet; ånnu mera förskråckt, men modig i faran, Öppnade Margareta dörren och frågade den ursinnige hvad han önskade. Septembrisören kastade sig ned på en stol i rummet och svarade, att han ville hafva en butelj af deras båsta vin och hufvudet af alla blodsugare. Margareta, som trodde sig se en farlig galning, försåg honom genast med vin. Då hon skulle springa ut genom dörren för att underråtta grannarne om sin fara, fattade henne Septembrisören i klådningen och ropade till henne med dundrande råst: — Medborgarinna, jag frikånner dig, i kraft af min råttighet; men kom och sått dig hår vid bordet och såg mig hvad som hånder och sker hår i landet. — Ingenting, svarade Margareta. — Ser du, återtog han, i det han slog i sitt glas, dessa bond-hundar åro rebeller mot den heliga saken! Här kommer att blifva mycket arbete. — Medborgarinna, såg mig hvilka adliga familjer som finnes hår? — — Nå! svara mig då! Jag talar nu mitt såndagsspråk med er. (Forts.) Rn nn nn SS E ä A—