Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 maj 1851, sida 1

——— VS VA holms förlag i Malmö och med en lefnadsteckning åfver skalden, af Wieselgren. Förgafves har man således i 3:ne år våntat derpå, utan att man kånner orsaken till detta dröjsmål, och då Assar Lindeblad var en skald, hvars efterlemnade samlingar måste vara vårde att råddas undan förgångelsen, så uppmana vi förlåggaren att honorera sitt löfte och låta denne Tegnrs vån och lårjunge sluta sångarraden af -Tegnär och hans samtida från Lundagård, hvarest den svenska sången numera alldeles tystnat. Annars åro en stor del herrar förlåggare synnerligen böjda för att anse svenska litteraturen för en allmånning, ur hvilken hvar och en åger råttighet attroffa till sig ett stycke efter behag. Detta se vi isynnerhet vara fallet med Vitalis, de svenska eftertrycken af Runeberg att förtiga. Utom Geyerska editionen, hafva vi en upplaga af Vitalis dikter i de s. k. Svenska klassikerna, och en annan fortfar nu att utgifvas, jemte det att en dito liten brochyr på hr Lindgrens förlag i Götheborg för icke så långe sedan utkommit under namn af Hittills otryckta skrifter af Vitalis. (Samlingen år, som man vet, ofullståndig). Sannolikt har Vitalis någon slågtinge, som år hans nårmaste arftagare, och hrr förlåggare kunde ju lått få sig en qvistig tryckfrihetsprocess på halsen för dylikt ofog. Malmöhusläns landshöfdingebefattning befinnes ånnu in statu quo. Man har gissat på friherre Hugo Hamilton, förre öfverpostdirektören, hvilket kanske ej vore så rasande, emedan lånet har många poster, som behöfva förbåttras; postdirektårsskapet komme således ätt förnyas medelst denna förtroendepost.